Garnet som blev över räckte precis till ett par ½vantar.
Däremot räcker inte vantarna till för att värma mina händer när det är 12 minusgrader! Jag längtar till vååååren!Det är faktiskt jättebra att ha flera projekt på gång samtidigt för ibland behöver ett projekt mogna. Whisper har nu legat till sig sedan sist och då löste sig problemet nästan av sig själv (tror att min hjärna jobbar på egen hand när jag inte funderar på samma sak som den;-)). Jag gjorde minskningar och ökningar enligt beskrivningen på ena ärmdelen, repade bort några varv på den andra och sydde ihop med maskstygn.
Lätt som en plätt jämfört med att försöka sy ihop samtidigt som man minskar & ökar… Det blir lite stumt och lite rynkigt, men jag tror att det är så det skall vara och att det blir bra efter tvätt *la, la, la*.
Kedjemaskorna är först vridna och sedan öppna. Beslöt mig för att skillnaden är så liten att detta inte kommer att synas i det färdiga plagget om man inte tittar VÄLDIGT noga och inte anledning nog till att repa upp. (Det är nog helt rätt men när jag stickat vidare har detta gnagt, och det är nog anledningen till att det gått lite trögt med västen.) 
Kom helt plötsligt på att kanten borde gå att fixa till utan att repa upp, kedjemaskorna ser ju ungefär ut som virkade luftmaskor. Sagt och gjort, jag petade upp maskorna och lade över dem på en extra rundsticka. Sedan var det bara att virka upp kantmaskorna vridna istället för ”öppna”. 
Nu är kanten jämn och fin och det bara att hålla koll på tekniken i fortsättningen. Har stickat färdigt Collonade.
Mönstret har en ganska häftig struktur när sjalen är oblockad, 
men formen kommer fram först vid blockning. 
På helgens meny har det varit tvåändsstickade hälar och hoptagningar.
Känns härligt ”nördigt” att snöa in på en sådan detalj och testa många varianter både i en- och flerfärgat. 
Provlapparna blir dessutom extremt söta om man gör dem som små feta sockor:-)
