Är helt matt (inspiration overload?) efter två dagars workshop med distanskurserna i broderi och stickning på Västerbergs folkhögskola. Workshopledare var Anna Sjons Nilsson och vi skapade utan begränsningar med inspiration av doppåsar.
På bilderna har vi kommit halvvägs och det var häftigt att se vad alla gjort. Hade varit kul att se allt färdigt, men jag tror inte att det var någon som blev färdig.
Dags för sista träffen på distanskursen i stickning, ett år har verkligen gått snabbt.
Denna gång har jag inte så många provlappar med mig i bagaget. Till denna träff skulle vi gå igenom alla de provlappar vi stickat under året (jag har två sprängfyllda pärmar), välja ett prov och ta fram en ny produkt. Har skissat (inte min starka sida), provstickat och påbörjat en sjal i det fantastiska garnet jag fick av Birgitta på Tippenås i somras. Nu skall garnet äntligen få bli en sjal och jag minns denna magiska kväll medan jag stickar i garnet (märker inte att det är 10 minusgrader ute)Idag är det dags för kurs på Västerbergs igen.
I bagaget har jag som vanligt ett antal provlappar.Som ytterligare uppgift, förutom provlapparna, hade vi som uppgift att göra ”en egen komposition där en eller flera flätor ingår (sätt in flätan/flätorna i ett sammanhang)”.
Jag tycker att OXO-flätan är så snygg, men har inte stickat den tidigare (vad jag minns i alla fall), så det fick bli en mudd (planen är att det skall bli ett par) i mjukaste Wayra (babyalpacka/silke) med mönster utgående från just denna fläta och avslutad med en liten pärlpicotkant.Imorgon är det dags att ta bussen norrut för nästa träff på distanskursen i stickning. Denna gång har provstickandet gällt flätor.
Eftersom jag gilla flätor har det blivit många lappar (och många trådar att fästa), speciellt inspirerande har det varit då jag skall hålla kurs i flätstickning hos Litet nystan nästa vecka (jag tror att det fortfarande finns platser kvar). 
Dessutom ser man ju mycket flätor i det stickade modet både i vinter men ännu mer nästa.