Under hela december
har jag stickat Wiolas Adventsmysteriekofta Rakel.
Hon vill inte att man delar bilder
innan alla delar släppts,
men jag har dokumenterat hela vägen.
Jag var inte riktig i fas i början, så de första delarna är inte stickade i ordning, men sedan kom jag ikapp.
Upptäckte att halsringningen gick för högt upp i halsen,
så det var bara att repa upp och göra om.
Lade till några förkortade varv, både i mönstret och i halskanten.
Nu har jag klippt ganska många koftor, 
så nu känns det inte lika läskigt längre.
Såhär blev min version av Rakel,
jag har inte använt färgerna som föreslaget,
Jag plockade lite olika färger ur stashen,
så min Rakel är mer färggrann än de flesta. 
Det fina bandet köpte jag hos Tant Kofta, det var tänkt till ett annat projekt men gjorde sig bra här istället.
Etikett: FO 2019
Nu är tröjan på väg till sitt nya hem
När man maskinstickar går det fortare att sticka (när allt går som det skall) däremot tar efterarbetet oftast längre tid.
När alla delar är färdigstickade,
måste de tvättas och spännas ut till önskad form.
I detta fall skulle dessutom motivet kompletteras med broderi,
både i färg och reflex.
Tröjan är nu helt färdig,
fint paketerad 
och på väg till sin nya ägare.
Det var ju inte så mycket kvar
Förstår inte varför, men det är alltid det där sista som är så svårt att få gjort. Tog fram Bruntsfield, monterade den sista axeln, plockade upp maskor kring hals och ärmhål och stickade kanter, tvättade en gång till och sedan var den klar. Det tog faktiskt inte SÅ lång tid.
Men attans vad kyligt det var att ta bilder utomhus (mössan blev på hela tiden, men den matchade ju färgmässigt i alla fall :-)).
Inomhus finns ju inget ljus denna årstid
och ute är det kallt som attan.
Såhär blev i alla fall min slipover Bruntsfield,
stickad efter Ysoldas mönster men med rundringad hals.
Garnet kommer från Uradale,
köpte ett kit på EYF.
Den gula ingick inte i kitet, den lade jag till själv, och det är jag så nöjd med.
Amerikanska Eva
Jag har fortsätt att rota i mina sockgarnsrester.
Hittade garnet jag färgade för att kunna sticka in hörlurar till ena dotterns dåvarande amerikanska pojkvän som numera är hennes make.
När jag stickade sockor i garnet blev det lite grötigt, så jag letade fram ett passande rött garn att randa med. Det blev så mycket bättre. 
Detta är ett enkelt tips att testa om man råkar ha inhandlat ett flerfärgat sockgarn som är underbart vackert på härvan men inte gör sej lika bra uppstickat.
Blå förstärkta hälar, tå och kant ger en fin inramning tycker jag. Sockmodellen är som vanligt min favorit Eva, stickad från tån och upp.
Magnolia lookalike
Det är inte svårt att se varifrån inspirationen till mönstret på denna mössa kommer.
Min blomma är klart inspirerad av Camilla Vads magnolia,
men omgjord lite för att passa på mössan. 
Tror att detta kommer att bli en klar favoritmössa, garnkombon blev perfekt.
Det är inte helt lätt att le naturligt med glasögonen prickiga av regn.