Spetsstickning ser verkligen inte spännande ut oblockat,
det blir en sådan skillnad och är verkligen värt besväret.
Sjalen blev lång och smal, som ett mellanting mellan halsduk och sjal.
Det känns som om jag fick ut mesta möjliga av det fina garnet jag hade kvar från Enkelheten.
En perfekt sjal att njuta ”vinterns” få solstrålar i.
Min julversion av Färgglimtar är färdigstickad.
Alla trådar är fästa
och tröjan är blockad (det blir verkligen skillnad).
Är så nöjd!
Har redan provat den på glöggfest och det funkade ypperligt med den halvlånga ärmen.
Detta är ett riktigt restgarnsprojekt och jag har gjort tunna ränder för att ”blanda” färgerna lite.
Det enda nya garnet jag köpt är mohairen då jag inte hade någon vinröd mohair i skåpet. Jag köpte även lite orange neonfärgat garn, men det framträdde inte alls som det neonrosa garnet i min originaltröja.
Det är verkligen inte ofta jag stickar samma modell 2 gånger (eller egentligen 3 då Ljusglimtar nästan har samma ok), men detta ok är så roligt att välja färger till och att sticka.
förutom färgen.
Jag avslutade med 1 omgång förkortade varv längst ner, det var fegt, garnet hade nog räckt till en till (kanske). Garnet är faktiskt Z-tvinnat (tror jag i alla fall) men jag tänker inte testa att tvåändssticka i det ändå.
Jag är så nöjd med denna galet rosa och gosiga tröja.
Den blev precis som jag hade tänkt mej (förutom att jag från början hade tänkt mej att sticka den i någon enkel struktur, men struktur och garnet gillade inte varandra).
Så få varv resår i kanterna som möjligt, 2 varv dubbelstickning och italiensk uppläggning i halsen, och den stickade fuskvarianten till avmaskning (har den något namn?). Några förkortade varv i halsen och 1 omgång nertill.
Raglanökningarna är Stephanies special.
Det gick åt precis 300 g mohair (78 % mohair, 13 % merino, 9 % nylon, 200 m/100g), förutom den lilla snutten då. Katja har färgat den fantastiska färgen. Jag använde stickstorlek 6 mm hela vägen förutom avmaskningen där jag använde 7 mm. Ingen beskrivning finns (mer än så).
Idag fyller bästa maken år.
Vanligen får han handstickade strumpor, i år blev det istället en Ola och en Turn A Square.
Båda är favoritmodeller som jag stickat tidigare.
Han har själv valt färg för att matcha nya vind/regnjackan.
Jag har stickat i dubbel tynn alpacka från Du store alpakka, till ränderna i mössan har jag använt lite Noro silk garden, se här.
Grattis bästa maken!
Så är den då klar, årets mysteriesjal Go Go Dynamo. Den var kul att sticka och jag är nöjd med mitt färgval.
Det finns ett förslag på hur man kan göra sjalen lite större och det skulle inte göra något, jag gillar ju stora sjalar. Jag är ändå tveksam till om jag plockar upp massor av maskor utmed nederkanten för att fortsätta (dessutom tycker jag att kanten är så snygg som den är). Jag känner mej nog klar med detta projekt i alla fall.
Jag har stickat i olika sockgarner eller liknande från stashen och det enda jag kanske ångrar är att jag inte valde ett ulligare garn (och ej SW), som värmer mer.
Men sjalen funkade bra på hundpromenaden utmed blåsiga västkusten
Underbara Max.
