Idag fyller bästa maken år.
Vanligen får han handstickade strumpor, i år blev det istället en Ola och en Turn A Square.
Båda är favoritmodeller som jag stickat tidigare.
Han har själv valt färg för att matcha nya vind/regnjackan.
Jag har stickat i dubbel tynn alpacka från Du store alpakka, till ränderna i mössan har jag använt lite Noro silk garden, se här.
Grattis bästa maken!
Så är den då klar, årets mysteriesjal Go Go Dynamo. Den var kul att sticka och jag är nöjd med mitt färgval.
Det finns ett förslag på hur man kan göra sjalen lite större och det skulle inte göra något, jag gillar ju stora sjalar. Jag är ändå tveksam till om jag plockar upp massor av maskor utmed nederkanten för att fortsätta (dessutom tycker jag att kanten är så snygg som den är). Jag känner mej nog klar med detta projekt i alla fall.
Jag har stickat i olika sockgarner eller liknande från stashen och det enda jag kanske ångrar är att jag inte valde ett ulligare garn (och ej SW), som värmer mer.
Men sjalen funkade bra på hundpromenaden utmed blåsiga västkusten
Underbara Max.
Idag släpps sockan Höst i Nordic knitting societys sockklubb, beskrivningen finns både på svenska och engelska.
Sockan Höst stickas från tån och upp och har en häl med hällapp för bästa passform, kilen är placerad under foten. Foten är helt slät förutom den förstärkta hälen.
Sidan av foten och skaftet har ett roositudmönster (tekniken kallas även roosimine). Denna teknik förekommer främst på estniska vantar och knästrumpor. Att göra roositumönster kan närmast jämföras med att brodera plattsöm samtidigt som man stickar.
På sockan Höst har jag använt tekniken till ett mer organiskt mönster än man traditionellt gjort.
Jag har valt att endast göra roositud-mönster på min vänstra socka. Jag har mönstrat vänstersidan av fotens ovansida och vänstersidan av skaftet. Du väljer själv om du vill mönstra en eller båda sockorna, om du vill mönstra fot, skaft eller både och.
För 12 år sedan gick jag en workshop på Island, först nu ha jag broderat klart mina Rosenvantar från Skagafjörður, helt otroligt att det skulle ta så lång tid. Här kan man hitta fler fina isländska vantar.
Men ändå så perfekt, de passar ju underbart till höstfärgerna just nu.
Vantarna är dessutom så tunna att de är perfekta nu i början av säsongen.
Jag är riktigt stolt, främst över att vantarna verkligen är färdiga och att de faktiskt blev bra, att brodera twistsöm på detta sätt var verkligen inte lätt att få snyggt.
Är så nöjd över att jag även gjorde blommorna på tummarna, det blev verkligen fint!
Med detta avslutar jag, kanske lite sent på säsongen, min vantsommar 2024.
Är så nöjd med resultatet, 8 par färdiga vantar, helt otroligt. Dessutom är samtliga riktigt gamla vantprojekt avslutade, det enda påbörjade projektet jag har kvar är Jukkasjärvivantarna, men där måste jag nog fundera över garnvalet. Jag slutar i alla fall inte sticka vantar, det ligger redan stickpåsar med opåbörjade vantprojekt och väntar (och det kan vara så att jag har några nystartade tvåändsstickade vantprojekt på gång, men mer om det vid ett annat tillfälle).
Färgglimtar är en syster till tunikan Ljusglimtar, oket är liknande, men justerat för en lite annorlunda stickfasthet med tanke på garnet, och så är modellen lite annorlunda.
Färgglimtar är stickad i garn som är c:a 400 m/100g förutom en av mönsterfärgerna som är tunn mohair stickad dubbel. Här är garnerna jag plockade fram, men till slut fick enbart 1 rosa fick vara med.
Man börjar med en tillfällig uppläggning och stickar oket neråt. Det är flerfärgsstickning med räta och även aviga maskor för hela slanten, oftast i 2 färger men på några varv faktiskt 3 färger (lite utmanande men roligt).
Efter oket gör man några förkortade varv för att göra passformen i halsen bättre och när jag kommit så långt valde jag att göra halskanten (istället för att göra den sist) för att kunna prova ordentligt. Jag avmaskade med rosa bara för att det var kul.
Sedan var det dags att dela på arbetet för att sticka kropp och ärmar var för sig. Då jag stickade i ett handfärgat garn valde jag att sticka ärmarna nästan direkt (för att slippa en ev färgskillnadsrand vid ett härvbyte). Man kan också spara lite av den första härvan till ärmarna, men det är alltid svårt att veta hur mycket garn man behöver.
Sen var det bara kroppen kvar, enfärgad slätstickning är inte min specialgren men då tröjan är lite kort gick det ganska snabbt ändå. Alla kanter har en smal resår och en smal I-snoddsavmaskning (som jag förutom i halsen valde att göra i bottenfärgen).
Sedan var det tvätt för att göra det stickade materialet så mycket slätare och vackrare.
När vi var i Rydal var tröjan precis klar och vi fick lov att fotografera i Rydals museum.
Det är ett gammalt bomullspinneri och så vackert, väl värt att besöka. Kika gärna på makens fina bilder.
Jag är så nöjd med min tröja och jag blir glad när jag tar den på mej. Den blev en riktig färgklick, precis som jag tänkt mej.
När jag valde mina färger till Färgglimtar började jag med bottenfärgen och därefter mohairen till mönsterfärg 1. Sedan letade jag bland mina restgarner reda på en poppande färg till mönsterfärg 4 och sist mönsterfärg 3 (som gärna skall kontrastera mot de övriga färgerna), den blev en ljusare variant av bottenfärgen. Jag har valt färger som ligger inom samma del av färgcirkeln men som ändå kontrasterar mot varandra men det går givetvis att välja färger med lägre kontrast och från flera delar av färgcirkeln. Den modige plockar in ännu fler färger, det går enkelt att lägga in 2 olika MF 1 och 2 olika MF 3.
Beskrivningen finns på Ravelry, gå gärna in och läs om tröjan där och klicka på hjärtat om du tycker tröjan är fin. Det är ingen rabattkod denna gång, men jag kommer att höja priserna på alla beskrivningar innan årsskiftet.
Min Färgglimtar följer även med till syfestivalen där jag kommer hänga ihop med Catrin på Fingerborg (monter B09:32) som också stickat sig en Färgglimtar (hon har förresten stickat många av mina andra T-shirts). Vi hjälper dej gärna att plocka ihop en fin färgbukett till din Färgglimtar eller något annat stickprojekt.
