Är riktigt stolt över att fått detta projekt ur stickkorgen, mina ensamma sockan Luddan har legat allt för länge.
Enda anledningen till att de blivit liggande är väl att jag inte använder raggisar så mycket, jag använder mest tunnare sockor, men nu kanske det blir ändring på det.
Klappar mej själv på axeln genom att fylla 2 rutor på min UFOMake2024, funderade på om de skulle få dela ruta men man måste ju vara snäll mot sig själv. Redan 5 rutor fyllda och det är fortfarande januari!
Andra försöket gick betydligt bättre än det första, ytterligare 10 maskor fick jag lägga upp.
Som jag misstänkte Räckte inte det fina handfärgade garnet (som jag tror tant kofta färgat) så jag fick spä ut med lite arwetta bakom uppviket och lite handfärgat från Honse i toppen.
Efter tvätt gav jag mössan en lätt uppborstning (på det slätstickade partiet) med en mohairborste från Shyssta Nystan, skillnaden syns tom på bild.
Mössan fick verkligen en fluffgloria.
Jag känner mej lite som en rosa vätt.
Varmt och skönt är det i alla fall,
även om mössan har en liten tendens att glida upp från örat när jag promenerat en stund, men jag tror att det ordnar upp sej när jag använt den ett tag.
Om inte annat får jag blocka ut den lite.
Att sticka intarsia på det sätt man stickar Silvatica är inte svårt, och när jag helt släppt beskrivningen blev det ju ännu lättare.
Även om jag stickat som en trekant följde jag i början beskrivningen ganska noga men ju längre jag har stickat ju längre ifrån beskrivningen har jag kommit. Ibland har jag låtit mej styras av hur mycket mohair jag haft av en färg.
Sjalen blev i alla fall härligt stor och omöjlig att få till på bild.
Som bottengran har jag använt 200 g mullvadsfärgad pälsull från Östergötlands ullspinneri och som mönster en massa olika mohair, det mesta från skåpet.
Sjalen är härlig att svepa in sej i och jag är så nöjd med att den äntligen, över 2 år senare, blev färdig, man kan undra vad jag väntat på.
Än så länge går det riktigt bra att fylla på min UFOMake2024, men det är alltid lättast i början på året. Detta är 1:a projektet påbörjat före 2023.
Min rosaflufftröja är faktiskt klar, men det var ju inte så mycket kvar.
Gjorde en liten habrovink på kragen som jag är mycket nöjd med. Det har varit roligt att spåna fram modellen efter hand, samtidigt gör ju det att projektet tar så mycket längre tid. Tur att jag inte stickar för att jag fryser.
Att fotografera färdiga plagg när det är 11 minus ute är inte lätt och vi har tyvärr ingen bra fotoplats i lägenheten.
Hittade en liten solglimt på balkongen…
Tröjan är stickad i Bella, inte alls som 80-talsmohair, så mycket mjukare. Tröjan är verkligen så gosig.
Och jag kan fylla på en ruta till i min UFOMake2024.
Att sticka rätstickning i ljusa färger på mysteriesjalen under helgerna har verkligen varit skönt och avslappande.
Sjalen blev verkligen rejäl, jag stickade den större storleken (givetvis).
Trots att den är stor är den inte så varm, det beror på att de flesta av garnerna är superwashbehandlade sockgarner.
Även om det ganska snabbt gick att gissa ungefär hur sjalen skulle se ut funderade jag ändå hela tiden på om designern skulle hitta på någon kul twist mot slutet. Så blev det inte, men nöjd är jag ändå, gillar fiskbensmönstret.
Jag har sett att flera av projekten är stickade i någon form av fade, den informationen läste inte jag, men jag tycker att det blev en bra sjal ändå.
Känns som en sjal som lockar på våren (just nu är det 8 minus ute och snön faller tätt).
Sjalen blev årets första färdiga projekt och jag kan dessutom fylla i en av rutorna i min UFOMake2024.
