Detta projekt växer hur långsamt som helst, man kan undra om det någonsin kommer att bli klart. Jag tror att det till och med går långsammare än tvåändsstickning.
Varje varv tar mer än 20 minuter då jag binder efter varje maska och stickar mycket fast i ett grovt och hårt garn och (det fasta resultatet kommer att passa utmärkt till väska) kan jag bara sticka ett varv då och då. Än så länge är det i alla fall ett aktivt projekt och jag kämpar på, maska för maska.Var skall man sticka som Märta Stina Abrahamsdotter om inte här, i hennes hembygd. Hennes mönsterformer är unika och hennes teknik speciell precis som hon var själv.
Jag hade på tidigare kurs (HV’s stickresa 2004) påbörjat ett arbete i hennes anda och tog detta tillfälle i akt för att fortsatta på det istället för att påbörja något nytt (ibland är man duktig). Det skall bli en väska och garnet jag använder är ett hårt nöthårsgarn som jag stickar på relativt tunna stickor (tung och långsam stickning, det gäller att ta ett varv i taget). Arbetet blir fast och kommer tillsammans med en axelrem i skinn att passa bra till väska när det blir klart. 
Vi besökte även textilarkivet i Sollefteå för att se hennes arbeten live – det var svårt att slita sig och åka därifrån. Batteriet på kameran tog slut.