Jag har tillbringat underbara dagar i Danmark, det primära målet med resan var att vara kursledare på det nordiska sticksymposiet som gick av stapeln på Brandbjerg folkhögskola. Jag höll kurs i intarsia stickad runt (2 gånger), magiska ränder och att sticka av hjärtans lust, så det var fulla dagar utan att kameran kom fram. Jag hann också gå en kurs i Sashiko och där finns det någon bild på instagram.
När symposiet var slut tillbringade jag ett par dagar i Skagen med omgivningar tillsammans med KM, som var i Skagen medan jag undervisade och tog massor av fina bilder.
Det jag fotograferat är det jag inhandlade: I Isagers vackra butik: Jensen i vinrött önskade mannen en tröja av från Annette Danielsens bo Strik til en Verdensmand (med många fina herrtröjor) Isager tvinni som skall bli till ”playing with squares” från Mariannes Isagers (som även föreläste på symposiet) senaste bok Lokal ull spunnen på Uldens hus kunde jag inte bara motstå, oklart vad det vill bli. Maken hade observant nog sett butiken Unika garn med handfärgarde garner, de garner jag köpte var växrfärgade med kochenill. Ett sockgarnsnystan blev det på Hobbiis butik. Kan också rekommendera Caharlotte Tönderings butik i Århus, så vacker. Att jag inte handlade något där berodde på att jag kom dit strax innan de stängde och att jag visste att jag skulle besöka Isagers butik.
Datum: 24 – 29 juni 2025 (tisdag till söndag) Plats: Danmark, Brandbjerg Højskole, läs mer här
I år går det nordiska sticksymposiet av stapeln i Danmark, närmare bestämt på Brandbjerg Højskole i Jelling på Jylland. Anmälan har redan öppnat men än finns platser kvar.
I år är jag inbjuden att hålla några kurser på symposiet och det skall bli så spännande:
Intarsia stickad runt (halvdag)
Intarsia är en stickteknik där varje färgfält stickas med separata nystan. Garnet löper inte utmed hela varvet (inga flotteringar på avigsidan) utan snos om varandra så att det inte uppstår hål i arbetet. Vanligen stickas tekniken fram och tillbaka vilket innebär att man måste sy ihop det man stickar, men det finns knep på hur man även kan sticka tekniken runt. Vi stickar enkla former för att prova 2 olika sätt att sticka intarsia runt.
Vi kommer att sticka runt på strumpstickor, stickar du hellre Magic loop med lång rundsticka går detta lika bra (detta lär vi inte ut under kursen, då fokuserar vi på Intarsian).
För att få utbyte av kursen bör du behärska räta och aviga maskor samt att sticka runt.
Tag med garn (välj hellre ett lite grövre garn än ett tunt) i en bottenfärg och några mönsterfärger (till mönsterfärgerna behövs bara lite garn) och stickor som passar till. Har du bobbiner att linda upp ditt mönstergarn på, ta även med några sådana. Sax och anteckningsmaterial kan också vara bra att ta med. Vill du förbereda dig så lägger du upp lagom mycket maskor så att du kan sticka runt och stickar en bit, lägg gärna upp maskor så att arbetet går runt din handled, då kan det bli en handledsvärmare när du är klar. Denna workshop hålls på svenska.
Magiska ränder (halvdag)
Magiska ränder är en enkel och spännande teknik där ena sidan kan bli långrandig och den andra tvärrandig. Magiska ränder är en förenklad variant av dubbelstickning och bygger också på att när man stickar resår framträder varannan maska mest på ena sidan och varannan på andra. Genom att sticka randigt med två färger och lyfta maskor kan man skapa enkla mönster.
Vi kommer att börja med att sticka en mudd som blir tvärrandig på ena sidan och långrandig på den andra. Vi kommer att sticka runt på strumpstickor, stickar du hellre Magic loop går detta lika bra (detta lär vi inte ut under kursen, då fokuserar vi på de magiska ränderna). Vill du så får du lära dig en virkad uppläggning som passar bra till tekniken.
Tag med garn (välj hellre ett lite grövre garn än ett tunt) i minst 2 kontrasterande färger samt stickor och virknål som passar till. Sax och anteckningsmaterial kan också vara bra att ta med. Här kan du hitta lite inspiration till vad man kan göra i magiska ränder: http://mariasgarn.se/tag/magiska-rander/
För att få utbyte av kursen bör du behärska räta och aviga maskor samt att sticka runt. Denna workshop hålls på svenska.
Sticka av hjärtans lust (heldag)
Hjärtresår, är en strukturresår som kan stickas både fram och tillbaka och runt. Tekniken kan användas som resårkant på en kofta eller ett par strumpor men också till en hel sjal, kika gärna på Maria garns hemsida och låt dej inspireras, http://mariasgarn.se/tag/hjartresar/.
Hjärtmönster, stickas med två färger, men är betydligt lättare att sticka än det ser ut då man hela tiden endast stickar med en färg i taget. Mönstret stickas helst runt då mönstermaskan stickas över ett varv och från rätsidan. Kika gärna på Maria garns hemsida för att se vad man kan använda mönstret till, http://mariasgarn.se/tag/hjartmonster/.
Du väljer själv om du vill sticka provlappar eller en mudd stickad runt.
Ta med garn (välj hellre ett lite grövre garn än ett tunt) i minst 2 färger att provsticka i och strumpstickor (eller rundstickor om du stickar mha magic loop) i passande storlek. Anteckningsmaterial, virknål och sax brukar vara bra att ha med.
För att få utbyte av kursen bör du behärska både aviga och räta maskor samt att sticka runt. Denna workshop hålls på svenska.
Sticksymposiet arrangeras av Gavstrik, den danska stickföreningen och i år samarbetar man med Brandbjerg Højskole, läs mer här.
Jag har testat invisible stranding tidigare, men aldrig gjort något projekt i det. Nu har jag gjort det.
Det gick väl ganska bra att sticka dragfjärdsvantarna (även om de inte blev färdiga till symposiets sista dag som planen var).
Har till och med stickat tummarna, men där blev det vanlig flerfärgsstickning.
Tekniken gör att det blir mycket att hålla ordning på, det känns som om man skall räkna två mönster samtidigt och på handryggen var det lite svårt ibland.
I handflatan var det lättare när det var ett rytmiskt mönster, även om jag ibland fick storhetsvansinne och trodde att jag kunde hålla allt i huvudet samtidigt. Sådant straffar sig (jag repade upp de flesta felen men det finns något kvar).
Blockade blev vantarna släta och fina, man ser nästan aldrig mönsterfärgen sticka fram, jag lyckades inte helt i toppen av vantarna när stegarna skulle avslutas (jag repade upp de flesta felen men det finns något kvar).
Det blir en väldigt varm och skön vante, nätet på avigsidan gör att det känns som om den är fodrad.
De kommer att bli sköna på promenaderna i vinter, jag tycker mönstret på vantarna matchar våra omgivningar bra.
Jag gjorde lite extra tumkil så mina tummar ser inte riktigt ut som på originalet.
Vantarna kommer alltid minna mej om ett fint nordiskt sticksymposium i Kimito, Finland. Upptäckte först nu att jag faktiskt träffat på dessa vantar tidigare, när jag höll kurs i Labbnäs 2017 och här har jag till och med skrivit ner historien om vanten, det var ju kul.
Och detta blev faktiskt mitt 4:e färdiga vantpar i Vantsommar 2024.
Jag gick även några stickkurser på sticksymposiet, som verkligen inte bara handlar om stickning, det är mer hantverk i ett bredare perspektiv.
Jag gick en kurs i att sticka intarsia runt med stickdesignern Anna Johanna.
Hon serverade oss många sätt att sticka intarsia runt, hon ritade mer på tavlan än hon visade praktiskt.
Jag gillar att sticka intarsia och har stickat tekniken runt tidigare men hittade 2 nya sätt som jag testade på mina förberedda sockfötter. Jag stickade på ett sätt på det ena sockskaftet och ett annat på det andra, riktigt kul och bra blev det. Bara att fästa trådarna så är sockorna klara.
Jag gick även en kurs i invisible stranding/ladderback jaquard (tror inte tekniken har något namn på svenska) för kära Jojo aka The knitting barber (som tyvärr inte fastnade på bild). Jag hade påbörjat ett par Dragfjärdsvantar (en traditionell vante från Kimitoön (där symposiet gick av stapeln) där mönstret med fördel kan stickas med tekniken (om man inte vill binda flotteringarna på vanligt sätt). Jag visste att jag skulle gå denna kurs så jag hade bara förberett vantskaften. Jag kom bara en liten bit på 1:a vanten. Detta är en teknik som kräver lugn och ro och fokus, i alla fall när man skall komma in i den (det blev mycket stickande fram och tillbaka).
Planen var att båda vantarna skulle bli klara och visas upp tillsammans med alla andras (som i de flesta fall stickats före symposiet). Jag och några till stod där med våra halva vantar.
Här är några fina exempel på färdigstickade vantar.
Jag gick även en kurs i tuftning (här var kameran inte alls i farten) missade tyvärr även att fotografera mina kurskompisars alster när de var utställda. Jag trodde nog att vi skulle få testa en maskinell tuftningspistol men här var det en handkörd punchneedle som gällde. Vi hade en rund ram, men jag planerar att sy på ett tyg så att jag kan sätta in arbetet i min fyrkantiga broderiram…någon gång…när jag får tid. Sedan kan det bli en liten förvaringsväska eller något. Riktigt roligt att göra även om jag inte riktigt vet vad jag skall använda resultatet till.
Förutom mina kursalster,
följde givetvis en del garn med hem. Överst garn från Brusaby (ull från fåren på lantbrukskolan där symposiet gick av stapeln, fåren är en av 3 finska lantraser; Kajanalands grå, Kainuuharmas), lite härligt Elsa rescue i cerise även det finsk ull, supertunt indigofärgat garn från Aurinkokehrä, Loketto z-tvinnat garn (springer man på ett nytt z-tvinnat garn måste det ju testas) från det lilla spinneriet Saimas och en handgjord fyrkantig nystpinne.
Jag gick två ½-dagskurser i att jobba med näver, båda med Minna Mollgren, @kirjosarvi på instagram. När hon jobbar i näver gör hon gärna miniatyrer och smycken.
Det första man gör är att rengöra nävern, gärna utomhus då det skräpar en hel del.
På den 1:a kursen skar eller klippte vi små små bitar, 5 * 50 mm (4 till varje markör).
Dessa flätade vi ihop till små stickmarkörer som fick fästen av ståltråd (som vi själva fick vrida till) att hänga på en vanlig päronformad säkerhetsnål, de blev verkligen söta. Det var verkligen både pilligt och roligt.
Jag hängde markörerna på min namnskylt och där fick de hänga hela veckan.
På den andra kursen flätade vi stickskydd (här var remsorna hela 12 mm breda). Att fläta dessa små stickskydd var en klar utmaning, jag tror att alla moment man gör när man flätar en korg var med, bara så mycket pilligare, men jag fick stolt ihop 2 stycken (hade en klar fördel av att ha gått stickmarkörskursen och min envishet).
