det blev bara en lite snutt kvar.
Har gjort en kant som jag funderat på länge, kan närmast beskrivas som en ribbad volang. 
Den blir lite gulligt ryschig och jag tycker att det passar till det enkla spetsmönstret. Några pärlor som skiftar i grönt ger fina minnen av en härlig sommardag i Värmland. 
Nu är det bara att ta fram blockningspinnarna och spänna upp sjalen, då kommer spetsmönstret bli ännu vackrare.Hade tänkt påbörja kanten när 1/3 av garnet återstod men nu är det bara 1/4 kvar.
Får bli en smalare kantDet är härligt när det är lätt att lyckas.
Avmaskningen gick snabbt och jag tycker, till skillnad från många, att blockning (fukta och spänna upp) av sjalar är roligt. 
Det är så häftigt att se hur maskorna rätar ut sig och hur mönstret framträder på ett helt annat sätt. 
Här får ju också det handmålade garnet ett helt annat utseende, det blir mycket vackrare tycker jag. 
Sjalen är inte SÅ stor, men går tack vare den halvcirkelformen att både bära som en cape 
och knuten kring halsen.Dags för sista träffen på distanskursen i stickning, ett år har verkligen gått snabbt.
Denna gång har jag inte så många provlappar med mig i bagaget. Till denna träff skulle vi gå igenom alla de provlappar vi stickat under året (jag har två sprängfyllda pärmar), välja ett prov och ta fram en ny produkt. Har skissat (inte min starka sida), provstickat och påbörjat en sjal i det fantastiska garnet jag fick av Birgitta på Tippenås i somras. Nu skall garnet äntligen få bli en sjal och jag minns denna magiska kväll medan jag stickar i garnet (märker inte att det är 10 minusgrader ute)Det känns ju fånigt med en nästan helt färdig sjal liggandes. Det får bli favorit i repris och ett lätt UFO (mycket resultat för lite arbete) denna vecka.
