Visst räckte det vackra garnet av ull från Tabackstorpsfår till en mössa, det blev flera meter över, och kullen kunde ha varit mindre om det varit lite mindre garn.
Det blev en tunn fin vårmössa.
De vridna maskorna i resåren gör att mössan ändå värmer gott över öronen när det blåser, vilket det gjorde när vi var ute och fotade, 
mösskullen ställde sej som en ballong ibland.
Jag gjorde en slätstickad stjärna på mössans topp.
Jag tycker att garn och beskrivning (med de vridna maskorna) verkligen passade ihop, 
jag är så nöjd och jag gissar att den kan bli en favorit precis som Klövsjövantarna.
Det är (som oftast) stor skillnad före 
och efter tvätt.
Etikett: Ullen vi ärvde
Ullen vi ärvde del 2
För två veckor sedan kom garnet i del 2 av Ullen vi ärvde, jag har inte hämtat mej än.
Ullen i garnet kommer från Tabacktorpsfåret (som jag aldrig hade hört talas om innan). Fåren är små och det finns inte så många så det räckte endast till en 50g-härva, men vilken härva. Garnet är både mjukt och rejält på samma gång…så vackert och speciellt.
Jag har varsamt nystat upp för hand.
Med i paketet fanns beskrivning till ett par muddar, men jag och vita muddar är inte bästa kombon, så jag hoppas att garnet räcker till en mössa istället. Tror att de vridna maskorna i Hoarfrost hat kan göra garnet rättvisa.
Ullen vi ärvde del 1
Mina vantar i garnet av ull från klövsjöfår är klara!
Jag tycker att detta hjärtmönster är så vackert,
det behöver verkligen en hel vante (eller kanske något ännu större) att breda ut sej på.
Jag har garn kvar som räcker till ett par halvvantar,
kanske blir det ett par med andra mönsterelement från beskrivningen i paketet.
Garnet är i alla fall magiskt och jag kan tänka mej att sticka mer i det. 
Väntar nu med stor spänning på vad nästa paket i ullen vi ärvde kan innehålla. Har nu klarat av första rutan i min make9.
Nu blir det bra!
Efter en del testande hit och dit har jag blivit kompis med klövsjövantarna igen.
Jag behöll mudden stickad på 1,5 mm, då blir den ganska tight mot handleden, hade jag fortsatt försöket på 1,75 mm lite längre hade jag nog insett att det även hade blivit ok (ibland är det inte bra att vara snabb till upprepning). Sedan byter jag till 1,75 mm när jag skall sticka handen och nu sitter vanten på min hand som jag vill att den skall. När jag ändå repat upp passade jag på att lägga in den typ av tumkil jag gillar bäst.
Bråkigt projekt
När jag stickat en halv vante på stickor 2,0 i det fina klövsjögarnet erkände jag till slut att vanten blir för stor för min hand.
Jag bytte till stickor 1,75 och stickade en halv mudd men tyckte inte att skillnaden blev särskilt stor, så jag tog ett snabbt beslut (kanske lite FÖR snabbt) och repade upp och gjorde en mudd på stickor 1,5 mm istället.
Mudden känns lite trång men OK. 
Fortsatte en bit till…men nu blir vanten alldeles för liten….fortsättning följer….