Månad: juli 2020

Nytt garn = nytt projekt

När det dök upp ett nytt spännande garn, Dapple (ekologisk bomull och merino), hos min LYS Makeri 14 blev jag bara tvungen att testa. Härvorna är lite olika i färgen då man färgat med färg som fastnar mer på ullen, mycket spännande. Hann knappt hem innan jag började nysta, en härva var jättedum och av på flera ställen, men det löser sej nog.
Tänker mej en T-shirt inspirerad av At the seaside, men inte V-ringad. Denna sommar verkar vara sommaren då jag testar nytt, axeln fram är contigous, som jag iofs testade redan när det var helt nytt (men det var längre sedan än mitt minne håller), med en för mej helt ny ökning. Bak är det vanlig raglan.
Då jag inte orkade räkna riktigt chansade jag lite på hur jag skulle börja, som oftast med en tillfällig uppläggning då jag är lite osäker.
Här syns det redan tydligt att ökningarna är olika fram och bak, så spännande.
Nu har axeln fått sin form,
se vad spännande det ser ut.
Ända tills jag provade, jag har lagt upp alldeles för många maskor för framstycket (även om ringningen inte kommer som på bilden),
min axelbredd skulle ha varit nästan 8 cm bredare för att passa.
Bak ser det helt ok ut,       och det är ju bra, även om det bara är att repa upp, räkna lite mer och börja om. Jag tror trots allt på projektet även om provlapp nr 2 blev onödigt stor.

Sockor, sockor, sockor

Har stickat ännu ett par sockor i Tant Koftas fantastiska garn, Båven sock, här är par ett och par två.
Tittar man nära så ser man att det stickade materialet ser ganska ojämnt ut före tvätt,
efter tvätt är det mycket slätare och finare.
Jag blockar gärna mina sockor när de är nya så att de blir riktigt släta och fina.
Mönstret på skaftet är inspirerat av en tröja min kompis stickade,
 Tycker att den fantastiska glansen i garnet gör sig så bra tillsammans med strukturmönster, så nu funderar jag vilket skaft nästa par skall få (har du ett bra tips?).
Jag gillar släta fötter, foten stickar jag från tån, beskrivningen kommer från Eva.

Monteringsmåndag

Nu börjar den likna en kofta, även om det ”lilla” sista tar tid.
Första ärmen är i alla fall isydd, idag ger jag mej i kast med den andra, sedan är det bara att sy ner alla klippkanter. Segt men samtidigt njutningsfyllt…samtidigt börjar jag känna lite separationsångest, detta är ett projekt jag burit med mej länge.