Om kroppen var seg att sticka så gick ärmarna till Enkelheten desto snabbare.
Tillbringade en kort tid på sleeve island till första ärmen
och lika kort till den andra så nu är det bara att sticka de sista centimetrarna på kroppen innan det går att sätta ihop alltihop och sticka oket.
Jag blev lite överraskad när jag sköljde upp min Cumulus, när plagget blev blött vred sig plagget en hel del (jag sköljde upp den för hand och kunde faktiskt känna i händerna att något hände även om jag då inte fattade vad).
Jag har inte märkt detta när jag stickat, men tittar jag noga på bilderna så kan jag se en liten tendens till vridning. Att plagget vrider sig beror på att garnerna jag stickat i är 1-trådiga.
Jag har försökt räta ut plagget i vått tillstånd men speciellt ärmarna var helt omöjligt att blocka något sånär raka.
Jag är ändå nöjd med min Cumulus.
När jag bär den känns inte vridningen alls och den är rak upptill där jag stickat fram och tillbaka.
Tröjan är mycket lätt (156 gram) och skön mot huden.
Efter tvätt blev den precis lagom lång.
Jag har förresten inte avslutat min Cumulus med I-snoddar som beskrivningen föreslår, jag har gjort rullkanter istället.
Ända sedan jag gjorde klart The Twigs har jag saknat att ha ett riktigt njutprojekt, dessutom behövde jag ett OS-projekt.
Jag plockade fram Marie Wallins bok Cumbria (där det finns flera projekt jag vill sticka) som jag köpte redan på Haendigt (att det redan gått 2 år sedan dess!) och började leta bland mina garner av shetlandstyp (jag har fler olika märken som jag blandar hej vilt).
Jag var nästan säker på vilken stickstorlek jag behövde för att få den angivna stickfastheten (jag har ju stickat en hel del i shetlandsull), men jag ville ju vara säker så en liten provlapp blev det allt. Det blev 2,5 mm till resåren och 3,5 mm till flerfärgsstickningen.
Redan under invigningen blev den korta resåren till Bessyboot klar. Den fina nävermarkören gjorde jag på sticksymposiet.
Sedan har jag tagit det lite lugnare och njuter varje maska. Måhända är detta inte den bästa OS-stickningen (men jag tänker ju att projektet skall räcka ett tag), det beror på hur spännande det jag tittar på är.
Mina färger är inte som originalets (och det är inte omöjligt att jag byter eller lägger till på vägen) men jag hoppas att det blir bra ändå.
Det går faktiskt framåt med Fleur sweater, någon ruta varje dag, ibland fler.
Jag fortsätter dokumentera varje vecka, bara för att inte tappa farten.
Visst har jag stickat lite på mina vantar under sommaren, det blir några varv här och där.
De tvåändsstickade rosalila vantarna med krokmaskmönster på handryggen har faktiskt fått tummar
Blivit lättvalkade och blockade,
och är faktiskt helt färdigstickade.
Är så nöjd med att göra livslinjetummar i tvåändsstickning, det funkar verkligen bra.
Detta är mitt första färdigstickade vantprojekt i vantsommar 2024.
Vantarna läggs i högen tvåändsstickade vantar som saknar beskrivning med planen att de skall få det under hösten.
