Lintunikan är färdigstickad men otvättad och ser verkligen ut som en trasa. 
Blir det inte bra är det ju lätt att virka en kant efteråt (skall öva att virka baklänges, vilket skall lämpa sig bra för kanter).Denna helg har gått i Dalarnas och tvåändsstickningens tecken. Tillsammans med ett 50-tal andra stickentusiaster har jag tillbringat en underbar stickhelg i Tällberg tillsammans med Karin och Sanna. 
Vädret har varit fantastiskt och vi har stickat för glatta livet, både ute och inne. Det hölls fyra parallella kurser, Spetsstickning, Uppläggningar och avmaskningar, Krokning samt tvåändsstickning. 
Jag har hyllat långsamhetens lov och tvåändsstickat. Målet är att det någon gång skall bli ett par naturvita tvåändsstickade fingervantar med massor av krus. 
Garnet de flesta av oss stickade i är Karins nya Z-tvinnade garn som är spunnet på Wålstedts, detta är något tunnare än det gamla Z-tvinnade garnet och bättre lämpat för fingervantar. 
Många av oss kursdeltagare valde vitt/krus men det fanns även mer vågade varianter med mycket färg. 
När man tvåändsstckar kommer man inte långt på en helg, men man får verkligen njuta av varje maska och varje centimeter av garnet och vackert blir det!De vågiga muddarna märks knappt.
Garnet (Babyalpackan Angel Touch) är så mjukt mot handleden och färgerna naturliga & vacka.
Vi övertalade Triinu att vi behövde lära oss mer så det blev även ett 3:e kurstillfälle i att sticka Estniska tekniker, och se vilket härligt inspirationsbord hon dukat upp.
Denna gång fick vi lära oss några nya (och betydligt enklare) uppläggningar och så stickade vi Roositudmunster och nuppor. 
Ganska enkelt (i alla fall om man jämför med vad vi gjorde de andra gångerna, se här och här) men med mycket vacker effekt! 
Att blocka en cirkelformad sjal var inte lätt. Jag är så glad över mina ”blockningswires”, jag behövde alla 8! 
Att det sedan var ärmar på sjalen gjorde det inte lättare. Jag var dessutom osäker på hur mycket/lite jag skulle blocka ärmarna för att de skulle bli lagom långa (kunde nog tagit i ett par centimeter till). 
Vill du läsa den 10 månader långa historien om hur min cirkelkofta kommit till kan du klicka på etiketten ”Goddess Knits Mystery” under detta inlägg.
Jag är riktigt sugen på att sticka en cirkelrund sjal igen, kanske blir det en Shipwreck i handmålat sockgarn (varianten med bambu i), frågan är bara om jag skall färga garnet först eller sticka först och färga sedan. Härliga ”bekymmer”.
