Omväxling

Både mina händer och mitt huvud kräver omväxling i stickningen, då är det bra att ha projekt i stickkorgen som bara ligger och väntar.

Plockade fram den blå sjalen och började sticka en kant med blommiga ränder, kan knappt sluta (detta är verkligen en riktig favoritteknik). Det är samma kant som jag stickat på sjalen Tussilago (som jag fortfarande saknar men bara inte lyckas sticka en ny fast jag har garn liggande) men mycket bredare. Det vita garnet börjar ta slut så jag stickar till det verkligen gör det.

Helt färdiga

Nu är muddarna med fuskpälskant som jag gjorde på en kurs på Sticksymposiet i somras helt färdiga.

Före tvätt
Före tvätt
Före tvätt
Efter tvätt
Efter tvätt
Efter tvätt

Jag har friserat dem lite och sköljt upp dem så att ullen fluffat till sig.

Jag tycker att kanten är riktigt dekorativ,

och enkelt var det att göra den.

Detta var ett annorlunda sätt att använda tekniken man använder när man gör vattenbärarvantar

och här gjorde man på ett helt annat sätt än när jag stickade vantarna från Värmland.

Pillig stickning

Dags att sticka fingrar på kottvantarna!

Jag tycker av någon anledning att det är mycket mindre motigt att sticka fingrar än tummar, men pilligt är det.

Tänkte att det var lika bra att göra tummen direkt, men så började jag studera tumkilen (som inte finns med på originalvantarna). När jag stickade den såg det snyggt ut med en kantmaska i bottenfärgen, men hur blir det när jag skall fortsätta prickmönstret på tummen?

Efter mycket funderande tog jag fram det stora tålamodet och en tunn virknål (vantarna är stickade på 2 mm). Är så nöjd med resultatet. Nu är det ”bara” att göra samma sak på den andra sidan av tummen…och på den andra vanten.