Jag har stickat färdigt sjalen Elvan, oblockad ser den verkligen bara ut som skrutt.
När den blockas blir den så lång att den är omöjlig att få med på bild på ett vettigt sätt, hur man än vänder sej.
Rolig stickning har det i alla fall varit,
och jag har börjat använda KnitCompanion under resan, det känns bra. Hoppas det, om inte annat, kommer att spara en del papper. Men jag har upptäckt att det är svårt att titta på poddar samtidigt som jag använder programvaran.
Sjalen är lite svårburen,
i alla fall om man skall visa alla intarisastickade mönsterformer.
Jag är mer van vid lite rejälare men kortare sjalar,
denna har mer formen av en halsduk. 
Jag kommer nog att bära den såhär.
Etikett: Elvan sjal
Elvan lever
Efter att jag repade upp Elvan fick hon vila medan jag åkte på semester på mitt håll.
Nu trivs vi ihop igen, jag bytte ut den kritvita mot naturvitt och det blev mycket bättre.
Elvan har faktiskt blivit min TV-stickning, med hjälp at KnitCompanion (jag vänjer mej vid att inte använda pappersbeskrivning) är det ganska lätt att följa beskrivningen fast den är beskriven varv för varv (över 700 varv), men varven är korta och stickningen är rolig. 
Har stickat halva sjalen och börjat minska. Hade en idé om att förändra formen då jag trodde att den skulle bli lite tarmig men bestämt om mej och stickar efter beskrivningen, den blir ändå c:a 50 cm på bredaste stället.
Ingen sommar utan sjalstickning
Jag är väldigt svag för intarsiastickning, tycker att det är så roligt att utmana trasslet. Det blir faktiskt inte så trassligt om man vänder stickningen konsekvent och gör smånystan där det inte skall vara så mycket av en färg (bobbiner är bra).
Många stickar sjalen Scout av Florence Spurling just nu (det pågår en KAL), jag valde istället sjalen Elvan av samma designer som jag varit sugen på ett tag. Beskrivningen är hysteriskt jobbig, skriven varv för varv (över 700 varv) men jag har tagit detta som ett tecken att äntligen lära mej/börja använda KnitCompanion (har gått kurs hos KnitAnnKnit). Jag startade sjalen för ett par veckor sedan men kom inte mycket längre än såhär innan jag fastnade. Det är varken stickteknik eller beskrivning som är problemet utan färgvalet. Den kritvita som blev så fin mot den gula i Batignolles blev det inte alls här. Jag har försökt att bortse från detta och fortsätta (tänkt att det blir nog bättre när resten kommer till), men det är bara inte kul.
Igår rev jag fram mina garner av liknande grovlek som den gula och planerade om färgvalet helt, skall det vara omstart så skall det. Det är ju lätt att lägga till eller ta bort en färg längre fram, bara jag blir nöjd med varje motiv innan jag fortsätter. Vi får se hur det går.
Sedan repade jag upp (det är verkligen inte kul att repa upp intarsiastickning) och har nu bara en liten snutt kvar.