Han behöver inte vänta till jul

Traditionsenligt får KM en hemstickad födelsedagspresent (även om det handstickade är årets julklapp), det brukar bli ett par tunna strumpor, men inte i år.

I år blev det ett par Lau, har sett att han har tittat avundsjukt på mina och jag tror att kan tänka sig att de passar bra när han skall ut med kameran.

Jag stickade dem i samma storlek som mina (som nu börjar bli ganska välanvända), hade han haft större händer hade jag valt en lite större sticka. Jag valde att göra handledsmudden ett par centimeter längre och den längre mudden till fingrarna enligt beskrivningen. I morgon skall han ut i naturen och fotografera med en kompis, då får jag veta om hans halvvantar värmde som önskat. Måhända får jag bilder på hur de funkade ”in action” annars löser vi det längre fram.

Hälften hälften

Jag gillar både mössor och att sticka intarsia.

Att teststicka mössan Fiftyfifty var ett projekt som passade mej perfekt. Det blev dock lite trådar att fästa

Rolig stickning och lagom varm mössa i höstsolen!

I beskrivningen är det supertydliga tecknade bilder som beskriver hur man kan sticka intarsia runt för att slippa sy ihop (intarsia stickas annars lättast fram och tillbaka).

Jag har stickat i garnet Tuna och ett självrandande Schoppel Edition 3, det blev en perfekt kombination tycker jag. Jag valde en gul färg som skall matcha min dude.

Än så länge är det lite varmt för rocken, däremot upptäckte jag att mössan matchar mina vantar Björk, och dem är det inte för tidigt för.

Hjärtligt gosig

Det är inte alltid man vill svepa in sej i en stor sjal om halsen.

Ibland vill man bara ha något litet, då passar halskragen Lovis perfekt.

Lovis är stickad i Filcolana Peruvian tillsammans med Filcolana Tilia. Jag blev förvånad över vilken stor skillnad det blev när man kombinerar garnerna jämfört när man stickar Peruvian utan mohair.

Peruvian är redan en mjuk ull, men nu blev det supergosigt.

Att sticka hjärtmönster tycker jag är så roligt och det är så bekvämt att sticka mönster med endast en färg i taget.

Och gulligt blir det, eller hur?

Beskrivningen till Lovis finns på ravelry och använder du koden MARIASGARN (anges under cupon code och glöm inte att trycka på <apply>) när du checkar ut får du 20% rabatt på beskrivningen tom söndag 20/11 2022. Rabatten gäller även på vanten Laura och halvvanten Lau om du vill sticka ett matchande set, till dej själv eller varför inte till någon du gillar i julklapp.

Äntligen kan jag använda den

I somras teststickade jag den fina tröjan Soe som Anna Strandberg designat.

Soe kommer att vara med i det kommande numret av Laine.

Jag är så förtjust i den vackra flätan som verkligen får plats att lysa i den övrigt så avskalade designen.

Ser jag lite matt ut på bilderna beror det att vi fotograferade någon av de där varma dagarna i slutet av Augusti, då kändes inte Soe som det rätta plagget, men nu känns det perfekt att ha en tröja som bara väntar på att få användas.

Jag har stickat i ett garn som jag köpte på Lansa gård där vi tillbringade en riktigt varm sommarvecka för ett antal år sedan. Ullen kommer från fåren som vandrade runt på klapperstenarna kring fiskestugan vi hyrde, jag minns fortfarande hur det lät. Det finns så många fina minnen i garnet och det är så kul att det resulterade i en så fin tröja.

Jag fick dock lite ”panik” när tröjan var klar och jag tittade på halskantens fläta, sådär skall ju inte den fina flätan börja (ja tröjan är stickad uppifrån).

Jag hade hört att man kan ”sy till” en felaktig fläta så att det ser rätt ut,

nu vet jag att det går och att det blir hyggligt osynligt.

Nu är den klar

Efter att jag studerat massor av färdiga versioner av Twist & turns MKAL på ravelry valde jag att kopiera denna lösning på del 10 (ungefär i alla fall). Tycker att det lilla tillägget gör stor skillnad, att jag inte valde att göra del 10 med alternativet tidig avmaskning (de som stickat sjalen vet vad jag menar) är att jag ville ha öglorna fria till

tofsar, jag fyllde på med tofsar både i dessa öglor och dem jag gjorde med mina I-cords. Är så nöjd. Jag brukar inte gilla varken frans eller tofsar, men här tyckte jag att det matchade.

Det blev verkligen inte mycket garn kvar (detta är vad jag började med), och det som blev kvar har flyttat hem till en kompis.

Sedan fick sjalen följa med på promenad.

Sjalen är lång och inte helt lätt att visa upp.