Randiga restgarnssockor

Det blev ju lite kvar av det fina ITO-kido garnet när jag stickat sockorna.

Garnet var för fint att bara låta ligga så jag letade fram lite Trekking som Tant kofta färgat. Jag köpte ett kit med retrofärger som jag tror hette ”mina gamla moppar” för massor av år sedan. Som vanligt har jag utgått från beskrivningen till sockan Eva, ungefär i alla fall eftersom jag stickar ut minnet.

Färgerna passade så bra ihop.

Nu är det inte många meter av ITO Kido kvar, känns bra att ha utnyttjat allt av det fina garnet.

Ännu ett vantpar

Har bestämt mej för att jag måste komma över mitt ”tumtrauma”, det är ju inget att vänta på.

Att sticka tummar tar faktiskt inte så lång tid, egentligen, det är att komma igång som är svårt. Så det gäller att ta tag i det, att plocka upp maskorna direkt och sticka på.

Det är ju faktiskt tillfredsställande när vantarna verkligen är klara.

Det syns lite grand att jag använt olika gråa i vantens topp, men det får bli ett minne.

Är nöjd med hur jag komponerade ihop mönstret med krokmaskorna, projektet började på fortsättningskursen i tvåändsstickning.

Det blev lagom mycket med stickning med tre trådar för att det fortfarande skulle vara roligt att sticka.

Läckert grafisk

Jag gillar verkligen de grafiska linjerna på Elsas törkläde, är verkligen nöjd (och ja, det upplockade maskantalet funkade).

Jag fick totalt 100 g garn över (Loch lomond från BC garn), ungefär lika mycket av varje färg, funderar på vad jag skall göra med det. Kanske mössa, eller vantar, men vilken/vilka? Tipsa gärna!

Låter man sej fotograferas med gullig hund spelar det ingen roll hur man ser ut själv.

Blockade och klara

Det som är flerfärgsstickat blir så mycket vackrare när det är tvättat och blockat (våtspänt), likaså Follow your stars som jag teststickat åt Christine.

Det är 3:e paret av Christines vantar som jag stickar, undrar om detta är hela stjärnfamiljen eller om det kommer fler.

Det blir stor skillnad om man väljer att sticka dem med prickar och dem utan, men de matchar varandra perfekt.

Det är ju inte vantväder just nu, men de fick ändå följa med på promenad för att bli fotograferade i ordentligt dagsljus.

Det känns lite konstigt att bära sommarklänning och ullvantar.

Detta blir mitt 4:e färdigstickade vantpar i Sommar.

Resestickning

När jag ger mej ut på någon form av resa unnar jag mej (minst) en ny stickning.

När jag åkte tåg till Umeå för att komma till Granö och Sjungareslöjd lade jag upp till en Bonnie Isle Hat, årets WoolWeek-mössa, och när jag kom hem var den färdigstickad,

bara några trådar att fästa.

Den blev ganska liten, då jag valde att göra den minsta storleken.

Något större, och mycket slätare blev den efter tvätt och blockning.

Jag gjorde den nätt då den är tänkt som en sommarmössa på Shetland.

Imorgon börjar årets semesterresa, mot Skottland och närmare bestämt Shetland, jag skall äntligen få återse dessa underbara öar. Här finns bilder från förra resan.

Vi skall vandra och jag vet att det kommer att bli både blåsigt och regnigt. Det kommer säkerligen bli mössa på, mössa av och då är det bra med en liten mössa som får plats i fickan, det behövs en nätt och lätt mössa i ull.

Jag har stickat i garn från Uradale, restgarner efter min Bruntsfield. Då jag begränsade mej till dessa garner fick jag byta plats på en hel del ställen, annars har jag nog följt beskrivningen.