Vantsommaren 2025 är officiellt inledd. Vi passade på när Kerstin så lämpligt är på besök i Stickholm.
Kerstin stickar ”Ser ikke skogen för alla träd” och jag har påbörjat ett par Norrskensvantar av Johanna Wallin, garn inköpt på syfestivalen redan 2023.
Garnet jag använder är Pernilla från Filcolana och färgerna funkar så fint ihop (jag använder inte samma färger som Johanna föreslår.
Såhär ser min Vantsommar ut i år, några vantar finns med sedan tidigare år.
För 12 år sedan gick jag en workshop på Island, först nu ha jag broderat klart mina Rosenvantar från Skagafjörður, helt otroligt att det skulle ta så lång tid. Här kan man hitta fler fina isländska vantar.
Men ändå så perfekt, de passar ju underbart till höstfärgerna just nu.
Vantarna är dessutom så tunna att de är perfekta nu i början av säsongen.
Jag är riktigt stolt, främst över att vantarna verkligen är färdiga och att de faktiskt blev bra, att brodera twistsöm på detta sätt var verkligen inte lätt att få snyggt.
Är så nöjd över att jag även gjorde blommorna på tummarna, det blev verkligen fint!
Med detta avslutar jag, kanske lite sent på säsongen, min vantsommar 2024.
Är så nöjd med resultatet, 8 par färdiga vantar, helt otroligt. Dessutom är samtliga riktigt gamla vantprojekt avslutade, det enda påbörjade projektet jag har kvar är Jukkasjärvivantarna, men där måste jag nog fundera över garnvalet. Jag slutar i alla fall inte sticka vantar, det ligger redan stickpåsar med opåbörjade vantprojekt och väntar (och det kan vara så att jag har några nystartade tvåändsstickade vantprojekt på gång, men mer om det vid ett annat tillfälle).
Vill inte riktigt acceptera att det är höst än, så i helgen repade jag upp det fula twistsömsbroderiet på mina Rosenvantar från Skagafjörður.
Broderade nederkanten på BÅDA vantarna och kände mej riktigt duktig.
Nu återstår enbart att brodera tummarna.
Min version av lille Svens vantar är klara, båda har fått tummar.
Här är vantarna även lättblockade (ville inte töja ut resåren), de blev så mycket slätare och finare.
Det var verkligen kul att göra en vuxenversion av barnvantarna.
Måhända gör jag en barnvante i vuxenstorlek längre fram, då kan jag kanske utgå från beskrivningen i Karins bok Sticka svenska vantar.
Tycker att det blev fint med ”mönstermaskan” på slätstickning, både på handrygg och utmed tumkil och tumme. Filcolanas Pernilla är lite runt och bra på att visa upp texturen.
Handflatan är helt slät.
Detta är 7:e paret färdigställda vantar i min allt för långa lista i Vantsommar 2024.
När jag påbörjade min version av lille Svens vantar hade jag nog tänkt att göra en kopia i vuxenstorlek.
Nu valde jag att istället göra en mer ”vuxen” modell där enbart några ränder strukturmaskor får vandra upp mot vantens topp och utmed tumkilen. För själva vanten snodde jag modellen från Viggo, förutom att jag inte ökat för tumkilen på samma sätt (läste slarvigt), Viggo är en vante som jag tycker sitter så bra. ”Bara” tummarna kvar….
