En aning segt

Enfärgad slätstickning är inte min starkaste gren, men nu är kroppen till det vackra oket äntligen klar. Dags att sticka enfärgade slätstickade ärmar, tur att jag inte har så långa armar i alla fall.

Kommentarer 0

Sockorna blev färdigstickade

Intarsia passade mej bättre även om jag stickade fram och tillbaka och fick sy ihop sockskaften.
Det såg nästan ut som om någon dissekerat dem innan de var ihopsydda.
Jag gjorde tårna i olika färg med tanke på Marimekkos färgprakt.  Blommorna är spegelvända.
Jag känner mej riktigt fin om fötterna
och det var ett för mej annorlunda sätt att mönstra sockor.  Givetvis var de på på vernissagen, till mina vida, svarta Marimekko/Uniqlo-byxor.

Kommentarer 0

Mer vantsommar

Även om det börjar kännas lite kyligare nu försöker jag hålla sommaren kvar och fortsätter min Vantsommar lite till. Vantarna med mudd stickad i magiska ränder fick händer med hjärtmönster, samma hjärtmönster som Klövsjövantarna i ullen vi ärvde.
När tummarna skulle stickas nystade jag om det självrandande garnet för att få så passande färg som möjligt på tummarna.
Lite garn blev det ändå över.  Tummarna matchar riktigt bra tycker jag.
Vantarna blir riktigt färgglada och värmer bara man tittar på dem.
De långa muddarna går att bära både upp- och nedvikta.
Jag bara älskar att de magiska ränderna har olika mönster på båda sidor.
Nu kan jag pricka av det 5:e vantparet på min lista, att färdigställa 5 av de 10 vantparen var nog mer än jag trodde att jag skulle klara och nu känner jag mej ännu mer peppad att fortsätta sticka på de övriga, det tvåändsstickade i alla fall. Vantarna har fått namnet Pirjo och det finns  en beskrivning i min shop på Ravelry om du blir sugen på att sticka dem, eller på direktlänk här:

Kommentarer 0

Så ljuvlig

Min Tulip Gurnsey är färdigstickad (det gick bara inte att snålsticka på slutet),
precis lagom till att det blev lite svalare.
Kändes helt rätt på promenaden i den lite marina miljön utmed kajen där vi bor.
Rolig stickning, speciellt oket,
och Midori Hirose skriver tydliga (men omfattande) beskrivningar.
Candygarnet från  Biches et Bûches är verkligen fantastiskt även om färgen är svår att fånga på bild.     Det bästa med allt är att då jag valde att sticka Candy-garnet ihop med mohair (vilket ger ett underbart material), så har jag en hel del garn över!

Kommentarer 0

Mer intarsia

Jag har som sagt drabbats av intarsiafeber och även börjat sticka sjalen Silvatica från senaste PomPom. Jag föll jag direkt när jag såg den, det var givetvis inte tekniken som gjorde mej hänförd utan utseendet på sjalen. Men tekniken skrämmer inte utan gör det hela ännu bättre. I Silvatica görs intarsian dessutom på ett lite annorlunda sätt, man stickar ibland med en tråd och ibland med två. Jag använder inte halsduk så ofta så jag planerar att göra om sjalen till en trekant istället vilket kräver lite tänk och tankemöda, men det tror jag att det är värt. Första försöket blev inte alls bra och fick repas upp.
Försök två känns bättre då jag ökar mer sällan.
Beskrivningen består av 5 olika diagram och jag har nu stickat klart efter 1:a. Jag har ännu inte kommit upp i originalets bredd och hur jag skall hantera mönstret när jag gjort det får jag lösa efter hand. Jag har i alla fall väldigt roligt när jag stickar. Jag har bestämt att jag max får sticka några varv på Silvatica  varje dag, annars stickade jag nog inte på något annat.  Som basgarn stickar jag i en mullvadsfärgad pälsull från östergötlands ullspinneri som tydligen bara legat och väntat på detta projekt. Jag har plockat fram några olika färger på mohair som jag tror kan bli bra, om jag använder alla eller plockar fram fler får resan visa.

Kommentarer 0