Kelly har faktiskt legat klar ett par veckor, det gick snabbt på slutet.
Först nu har det blivit möjligt att ta henne på, det varma fuktiga vädret har verkligen inte passat ihop med mohair,
men nu så…
Jag brukar säga att jag är dålig på att använda mina gröna plagg, men nu tror jag att det blir ändring på det.
Jag gillar det djupa sprundet i sidan, lite som Harnesk (som jag använt så mycket) men ändå inte.
Jag har faktiskt broderat färdigt Anundsjövantarna med applikationer, taggkant och allt (men utan pärlor).
Det har tagit sin tid, stygnen blev inte som i originalets, men jag är så nöjd.
Jag är faktiskt sugen på att göra ett par till, men då fingervantar och utan applikationer.
Men först har jag många andra obroderade broderier, först och främst de upphittade Rosenvantarna från Skagafjörður. Hittade en beskrivning på ett annat par här, de är dock broderade i korsstygn, vi fick lära oss att brodera twistsöm på kursen jag gick.
Jag har stickat på många av vantarna och gjort klart en del av vantarna på min långa lista och än så länge är sommaren allt ifrån slut, eller hur?
Det blev ju lite kvar av det fina ITO-kido garnet när jag stickat sockorna.
Garnet var för fint att bara låta ligga så jag letade fram lite Trekking som Tant kofta färgat. Jag köpte ett kit med retrofärger som jag tror hette ”mina gamla moppar” för massor av år sedan. Som vanligt har jag utgått från beskrivningen till sockan Eva, ungefär i alla fall eftersom jag stickar ut minnet.
Färgerna passade så bra ihop.
Nu är det inte många meter av ITO Kido kvar, känns bra att ha utnyttjat allt av det fina garnet.
Har bestämt mej för att jag måste komma över mitt ”tumtrauma”, det är ju inget att vänta på.
Att sticka tummar tar faktiskt inte så lång tid, egentligen, det är att komma igång som är svårt. Så det gäller att ta tag i det, att plocka upp maskorna direkt och sticka på.
Det är ju faktiskt tillfredsställande när vantarna verkligen är klara.
Det syns lite grand att jag använt olika gråa i vantens topp, men det får bli ett minne.
Är nöjd med hur jag komponerade ihop mönstret med krokmaskorna, projektet började på fortsättningskursen i tvåändsstickning.
Det blev lagom mycket med stickning med tre trådar för att det fortfarande skulle vara roligt att sticka.
Jag gillar verkligen de grafiska linjerna på Elsas törkläde, är verkligen nöjd (och ja, det upplockade maskantalet funkade).
Jag fick totalt 100 g garn över (Loch lomond från BC garn), ungefär lika mycket av varje färg, funderar på vad jag skall göra med det. Kanske mössa, eller vantar, men vilken/vilka? Tipsa gärna!
Låter man sej fotograferas med gullig hund spelar det ingen roll hur man ser ut själv.
