Veckans UFO, vecka 41, efter

Det visade sig att anteckningarna jag gjort om framfarten på vantarna var sparsamma 3! rader, inte slösa på bläcket här inte.

Tillsammans med dessa fantastiskt (ha) hjälpsamma rader låg även beskrivningen till mina döskallevantar, och det verkar som om jag till viss del använt mej av den.
Det blev en mindre kul mängd trådar att fästa.
Jag kände mig otroligt nöjd när jag var klar.
Det var tur att jag påbörjat båda vantarna, för annars hade de inte varit klara än, knappt två år efter starten.
Nu är de klara och matchar perfekt alla höstfärger.

14 kommentarer

  1. Härliga vantar – jag blir glad av alla färgerna! Bra gjort att göra dem färdiga (med så få anteckningar) efter två år!
    Maria

  2. Urs ja, att fästa så många trådar på så litet arbete – inge kul!
    Men vad kul att du fick dem färdiga!! Grattis!
    Och vad fina de är!

  3. Vill man vara fin får man lida pin, heter det ju. Och nu är ju våndan över så då kan du bara njuta.

  4. Det finns tyvärr ingen beskrivning på dessa vantar… önskar det för jg skulle vilja göra ett par till. Själva vanten är nog inget problem men tumkilen är speciell då det är svårt att öka i detta ytmönster. Tyvärr.

Kommentarer är stängda.