Marias garn – Sida 31

Det gick inte så bra

Kände mej så nöjd med att jag fått klart en hel del gamla projekt att jag plockade fram ett till, de fina Kottvantarna från Värmland som jag påbörjade på Stickresan 2 med Karin Kahnlund.

När jag stickat en bit även på tumkil nummer 2 insåg jag att jag hade stickat mönstret på tumkilen (som jag lägger till själv) efter diagrammet i boken. Diagrammet i boken (som beskriver fingrarnas mönster) ger inte det resultat man ser på bilden. När jag stickade vante nummer 1 insåg jag kanske att diagrammet inte gjorde det, jag minns faktiskt inte. Kunde jag inte ha antecknat något? Eller var det så att jag inte såg att diagrammet var annorlunda än de färdiga vantarna och bara stickade rätt på känsla?

Jag tror att detta projekt får vila ett tag till. Jag sticka i Raumas lammullgarn på stickor 2 mm så det är lite pilligt.

Nya tag

Jag verkar ha gott läkkött så min armbåge känns så gott som återställd. Nu kan jag ta nya tag och sticka vidare på Endellion som borde ha varit färdig redan vid årsskiftet (det var ju en teststickning för Sophie Ochera, mönstret är redan släppt).

I beskrivningen stickas ärmarna raka till mudden, jag har istället valt att minska utmed ärmen. Jag avslutar också ärmarna på samma sätt som halskanten är stickad (måste försöka komma ihåg att ta detaljbilder på detta när tröjan är klar).

Nu är det inte mycket kvar. Nu när jag kan prova ordentligt är det bara att sticka det sista på kroppen och den avslutande mudden.

Nu är de 2

Att sticka mönstret på sockorna Field har inte varit riktig TV-stickning, särskilt inte som jag stickat i dubbelt garn. Det gäller att göra kornmaskorna lösa, då går det lättare.

Gillar den lilla ”aura” mohairen gav i skaftet, sockgarnet Zelda känns ganska ”torrt” men det beror säkert på att det innehåller 40% hampa, men det är varken superwashbehandlat eller syntetförstärkt (det är hampan som är förstärkningen och det skall bli spännande att se hur det håller).

Tråden är lite kortare i Zelda (350 m/100g) än i vanligt sockgarn vilket gjorde att jag inte fick mycket rester kvar på 100g, en anledning kan ju vara att kornmönstret säkerligen drar en hel del garn.

Jag tyckte att foten växte lite när jag tvättade upp sockorna, måhända stickar jag lite lösare i garnet.

Är i alla fall mycket nöjd med sockorna, tycker att de blev supervackra.

Trots att kornmönstret var lite pilligt att sticka är jag fortfarande sugen på att sticka Camilla Vads Field sweater (eller om det blir en kofta) som jag snott mönstret från.

Och jag kan fylla i 7:e rutan på min UFOMake2024, REDAN!

Min lösning

Hur jag än nåltovade (från rätsidan) utmed framkanterna på min Konstepedemikofta fick jag inte kanten att fästa (det kan vara så att jag inte är tillräckligt ihärdig, att nålarna sär utslitna eller så är det något skumt med garnet), så jag klippte bort det yttersta ”skrufset” så att jag fick en ren kant. Jag har faktiskt stickat en liten provlapp som jag planerar lägga med när jag tvättar, skall bli spännande att se vad som händer med den.

Sedan plockade jag upp maskor med ett betydligt tunnare garn än vad jag stickat koftan i, och stickade infodringar. Det är inte första gången jag gör på detta sätt och jag tycker att resultatet blir bra (även om jag är väldigt förtjust i fina band).

Jag gillar förresten att använda Säkerhetsnålar när jag nålar i stickat.

Är i alla fall mycket nöjd med min kofta även om den inte blev som jag trodde när jag satt på kursen och planerade, jag hade inte de färger i stashen hemma som jag trodde och planen var att det koftan skulle stickas utan garninköp. Nu blev det garninköp till slut i alla fall, men lite kompletteringar brukar det bli i de flesta restgarnsprojekt.

Är så nöjd med mönstret på oket som jag gjorde med inspiration av tegelhuset vi satt i på kursen, och lite stolt över min lösning med de förkortade varven (syns ännu bättre här).

När vi var ute och fotade igår var det verkligen råkallt, men jag vill ändå skryta med mina fina infodringar.

Och jag kan fylla i 6:e rutan på min UFOMake2024.

Syfestivaldags!

Nästa helg, 16 – 18/2, är det dags för syfestival här i Stickholm!

Jag och min bok ”Sticka en lätt, en svår eller en mittemellan från topp till tå” kommer givetvis att vara med i dagarna 3, Du hittar oss i Limmos monter C02:61.

Inspirerad av ett av projekten i boken, mössan Rand, kommer jag att hålla workshops i att sticka flotterande mönster kl 13 alla 3 dagarna, läs mer här.

Givetvis har jag stickat upp lite nytt inspirationsmaterial i tekniken till workshoppen. Jag har stickat i Limmos handfärgade sockgarn tillsammans med ett enfärgat sockgarn (flotterande mönster stickas alltid i dubbelt garn). Tänkte att påbörja en mudd är något man hinner på 1 timma och gjorde en enkel mudd där först det handfägade garnet fick flottera och sedan det enfärgade.

Sedan var jag tvungen att testa att låta det handfärgade garnet flottera i varannan rand och det enfärgade i varannan.

Sedan blev det rutor.

Och rutor på ett annat sätt, sedan var jag tvungen att sätta stopp (men det var svårt att sluta).

Nytt för denna syfestival är scenprogrammet med många spännande föreläsningar, på fredagen kl 16 kommer jag att prata om min bok “Sticka en lätt, en svår eller en mittemellan från topp till tå” och ha med mej plaggen som finns i den. Mina stickkompisar som är med i boken kommer också att vara med.