Bellismönster i flerfärg

Jag brukar ju alltid försöka leta reda på någon rolig teknik att visa på syfestivalen. Till denna gång hittade jag en bild på ett mönster som såg ut som små blommor på en enfärgad botten. Texten som beskrev hur man gör förstod jag inte (troligen översatt till engelska med hjälp av google-translate eller liknande). Mitt sätt att få fram ett liknande mönster blev att kombinera den gamla favoriten  bellismönster (daisystitch/starstitch) med lyfta maskor. På syfestivalen mötte jag en kvinna som berättade att hennes mormor hade stickat vantar till henne när hon var barn i en teknik som såg ut såhär, de vantarna hade jag gärna velat se!

Jag har stickat flera modeller i tekniken, som jag kallar flerfärgat bellismönster, lättast är muddarna Cintia som stickas från som en fyrkantig lapp som sedan sys ihop.

Uppläggningskanten vågar sig fint alldeles av sig själv, det ser nästan ut som en gräddkant när jag som här har gjort den i vitt.

Dessa muddar är stickade i Du store alpakkas Babysilk/Brännvalls babyalpacka, färgerna ger mej associationer om vår och vitsippor.

Även ett melerat och ett enfärgat sockgarn fungerar ypperligt.

När man använder ett melerat garn känns det nästan som om varje blomma får en egen färg.
Vill du sticka Cintia hittar du beskrivningen här:

Jag är så glad!

Har tillbringat några härliga dagar på Syfestivalen. Har stickat och pratat stickning i dagarna 3 i Garngalleriets monter och mött så många trevliga stickare, så himla härligt! Kameran var med, men dagarna var så intensiva att den inte kom fram, vet att det var flera som fotograferade och är det någon som har lust att dela med sej av någon bild på mej eller mina alster skulle jag bli jätteglad!

Helgens höjdpunkt var Stickas! årsmöte där jag fick 2013 års nomineringsstipendium.

Jag blev så glad, känner mej så stolt och hedrad och tackar Sticka! så mycket, speciellt då Liisa som nominerade mej. Här är Liisas motivering (som gör mej varm i hela kroppen):
”Maria har länge varit engagerad i Sticka! och sa upp sig från sitt lönearbete för att kunna ägna sig på heltid åt stickning. Efter att ha sålt sin garnbutik (MariasGarn, numera Litet nystan) ägnar hon sig numera åt att designa och ha kurser och workshoppar för att sprida olika sticktekniker. Maria är kunnig och hennes workshoppar är alltid inspirerande, pedagogiska och väl förberedda. Jag tycker att Maria ska få stipendiet som en uppmuntran och kanske ett bidrag till att gå en kurs för att hon ska kunna lära sig ytterligare någon teknik eller liknande. Det skulle vara väl investerade pengar då många andra framöver kommer att kunna få nytta av vad hon lär sig.”
Detta kommer jag att leva länge på, får ny energi av detta kvitto på att det jag gör uppskattas.
Sticka!s andra stipendium hade Gudrun sökt för att rekonstruera en krokad väst som finns i Nordiska museets samlingar (hittade inte den i digitalt museum, däremot denna hjärtvärmare som man kanske kan hoppas på att hon tar sig an som nästa projekt). Grattis Gudrun!

Lite godis hade jag givetvis med mej hem, några av Tant koftas knappar, några böcker och ett helt gäng härvor av de garner från Cascade som Garngalleriet precis tagit in, ser mycket fram emot att testa (och klappa) dessa.

Storleken spelar roll!

Avigmaskans gemenskaphetsprojekt under våren är de urgulliga vantarna ”Fox in the snow mittens”.

Utan att läsa beskrivningen började jag sticka på 2,5 mm precis som vanligt. Det skulle jag inte gjort, det blev alldeles för litet. Har börjat om på 2,75 mm (precis som det stod i beskrivningen) och nu blir det jättebra. När jag måste börja om repar jag oftast inte upp direkt utan börjar verkligen om, det är bra att kunna jämföra med annat än minnet.

Följer pilen på egen hand

Gillar ju starten på Follow your arrow så jag har behållit den och inspirerar vidare på egen hand.

Får se vart det leder, just nu är det ett RIKTIGT mysterium:-). Kan mycket väl tänka mej att göra en sjal efter mönstret vid ett senare tillfälle, men då med en annan färgkombo, kanske enfärgat. Flera av de färdiga sjalarna är riktigt snygga.