Det har varit så härligt att ha den som långsam njutstickning, även om jag ibland blivit lite otålig och velat göra klart.
Den fick följa med till Öland (där jag var för lite semester och Stickfest på Öland) för fotografering så det blev mycket vind i håret. Våra flesta vandringar gick på Alvaret men där krävdes lite tåligare grejer så dit fick inte denna tröja följa med, några bilder från våra härliga vandringar finns på instagram.
Jag är så nöjd! Vill du följa vår resa (och se vilket garn jag använt) klickar du här och scrollar neråt.
Avigsidan är lika fin som rätsidan men KM anser inte att någon av sidorna skulle göra sig i TV.
FöreEfter
Istället för att kasta fast klippmaskorna i ärmhålet mot avigsidan gjorde jag ett nytt försök med nåltovning, denna gång gick det bättre än första. Det gick nog bättre tack vare handtaget som gjorde att jag nålade med flera nålar samtidigt, men jag tycker att jag fick vara ganska ihärdig med nålandet för att få det att fästa ihop.
OCH jag tovade givetvis från rätsidan.
Detta har varit ett riktigt roligt projekt att sticka.
Jag vet inte om jag är lika övertygad om resultatet.
En flerfärgsstickad tröja i såpass grovt garn är kanske inte min grej helt enkelt och det känns lite klumpigt med klippmaskorna på den nedhasade ärmen.
Ångrar dessutom att jag inte formade axeln lite även om de förkortade varven i halsen gör modellen lite mindre fyrkantig.
Måhända borde jag dessutom gjort tröjan lite mer oversized.
Jag är i alla fall nöjd med att tröjan är klar och hoppas att jag kommer trivas i den till vintern.
När jag väl beslutat hur jag skulle göra gick det snabbt att sticka om nederdelen på Tampere. Att jag fick ändra på mönstret är inte beskrivningens fel, bara mitt eget, men jag tycker att det blev riktigt bra, det känns inte som någon nödlösning och designen är fortfarande balanserad (tycker jag i alla fall).
Jag är så nöjd med min Tampere
Det var så kul att sticka något fint ur garnet från 1 kilo ull, och jag har i princip 2 hg garn kvar .
Tröjan är kanske lite varm just nu när sommaren kommit till Stockholm, men jag hann i alla fall använda den på promenaden i helgen, den dagen vi hade vår.
Det gick inte att komplettera med mer garn i samma färg då det tjockare garnet tog slut (så är det ju ofta med handfärgade garner), jag försökte matcha med många olika garner utan att få ett resultat jag kände mej nöjd med.
Till slut repade jag upp en bit av ryggen och använde detta garn till andra axelpartiet. Bakstycket stickade jag färdigt med dubbelt av det tunna plus en tråd av ett annat starkt rosa garn (jag hade kunnat sticka tredubbelt av det tunna garnet men en snutt hade gömt sej under kudden i min stickfåtölj).
Före tvättEfter tvätt
Känner mej nöjd med resultatet, framifrån ser min Vintra enfärgad ut.
Före tvättEfter tvätt
Bakifrån blir det en skarp rosa rand, funderade på olika placeringar av randen men kom fram till att det blev bäst att lägga den längst upp.
Har stickat min färgglada Vintra enligt beskrivningen med den skillnad att jag stickade mosstickning istället för avigvänd slätstickning i strukturen
och så gjorde jag bakstycket ännu lite längre än framstycket. hade jag stickat uppifrån hade jag inte gjort det och fått en slipover utan rand i avvikande färg.
Funderade faktiskt på att konstruera om Vintra så att hon stickades uppifrån, men kom fram till att minskningarna utmed ärmhålen (där kanterna stickas samtidigt som fram-/barkstycket) blir snyggare än om man gör ökningar.
Det känns som om sjalen vuxit av sej själv och helt plötsligt var den lagom lång. Den har varit väldigt diskret och jag hittar inte ens en enda bild på den under projektets gång.
Passar utmärkt till min Comma V-neck som känns lite öppen i halsen denna säsong. Det vill ju aldrig bli riktig vår i år, även om vi hade lite problem med sol och skuggor när vi fotograferade (varmt var det dock inte på något sätt).
Både tröja och sjalen matchar scillan som blommar just nu.
Och jag har 10 projekt färdigstickade i min UFOMake2024.
