Stickat – Sida 26 – Marias garn

Nu är de 2

Att sticka mönstret på sockorna Field har inte varit riktig TV-stickning, särskilt inte som jag stickat i dubbelt garn. Det gäller att göra kornmaskorna lösa, då går det lättare.

Gillar den lilla ”aura” mohairen gav i skaftet, sockgarnet Zelda känns ganska ”torrt” men det beror säkert på att det innehåller 40% hampa, men det är varken superwashbehandlat eller syntetförstärkt (det är hampan som är förstärkningen och det skall bli spännande att se hur det håller).

Tråden är lite kortare i Zelda (350 m/100g) än i vanligt sockgarn vilket gjorde att jag inte fick mycket rester kvar på 100g, en anledning kan ju vara att kornmönstret säkerligen drar en hel del garn.

Jag tyckte att foten växte lite när jag tvättade upp sockorna, måhända stickar jag lite lösare i garnet.

Är i alla fall mycket nöjd med sockorna, tycker att de blev supervackra.

Trots att kornmönstret var lite pilligt att sticka är jag fortfarande sugen på att sticka Camilla Vads Field sweater (eller om det blir en kofta) som jag snott mönstret från.

Och jag kan fylla i 7:e rutan på min UFOMake2024, REDAN!

Min lösning

Hur jag än nåltovade (från rätsidan) utmed framkanterna på min Konstepedemikofta fick jag inte kanten att fästa (det kan vara så att jag inte är tillräckligt ihärdig, att nålarna sär utslitna eller så är det något skumt med garnet), så jag klippte bort det yttersta ”skrufset” så att jag fick en ren kant. Jag har faktiskt stickat en liten provlapp som jag planerar lägga med när jag tvättar, skall bli spännande att se vad som händer med den.

Sedan plockade jag upp maskor med ett betydligt tunnare garn än vad jag stickat koftan i, och stickade infodringar. Det är inte första gången jag gör på detta sätt och jag tycker att resultatet blir bra (även om jag är väldigt förtjust i fina band).

Jag gillar förresten att använda Säkerhetsnålar när jag nålar i stickat.

Är i alla fall mycket nöjd med min kofta även om den inte blev som jag trodde när jag satt på kursen och planerade, jag hade inte de färger i stashen hemma som jag trodde och planen var att det koftan skulle stickas utan garninköp. Nu blev det garninköp till slut i alla fall, men lite kompletteringar brukar det bli i de flesta restgarnsprojekt.

Är så nöjd med mönstret på oket som jag gjorde med inspiration av tegelhuset vi satt i på kursen, och lite stolt över min lösning med de förkortade varven (syns ännu bättre här).

När vi var ute och fotade igår var det verkligen råkallt, men jag vill ändå skryta med mina fina infodringar.

Och jag kan fylla i 6:e rutan på min UFOMake2024.

2 nystan Fivel

Detta kommer att bli så bra, så härlig gankombination och så roligt att sticka.

MEN, längre än såhär långt räckte 2 nystan Fivel inte på min Rakor, ner till ärmhålet på ena stycket och nästan på det andra. Mer garn beställt till syfestivalen…tur att det är snart. Stickkompisen @alalind och jag har startat en minikal, #RakorKAL, på instagram…häng gärna på du också.

Har jag gjort fel?

Garnet kom (jag köpte givetvis (lyckligtsvis? jag bara älskar ju färgen) onödigt mycket) och kroppen på Konstepedemikoftan är färdigstickad.

Okets form såg lite konstig ut före tvätt, men som jag gissade (innerligt hoppades) ordnade det till sig efter tvätt. ”Problemet” var att jag stickat mönstret i oket med både räta och aviga maskor som drog ihop arbetet något, dessutom händer det mycket med Järbos Svenskull när man tvättar den.

Bestämde mej för att nåltova klippmaskorna, det har jag inte gjort förut. Det tog lite tid innan jag hittade mina tovningsnålar som inköptes till något julpyssel när barnen var betydligt mindre än de är idag (den som spar hon har).

Sedan var det bara att klippa.

Och sticka framkanter, hade inte behövt skaffa mer av det mörka garnet…jag fick faktiskt flera meter över, lagom till att sy i knappar med.

MEN, jag funderar på om jag var lite för lat när jag nåltovade klippmaskorna, detta känns sådär.

Har börjat nåltova ner klippmaskorna mot framstyckena (köpte ett litet handtag till nålarna för att få mer effekt), men jag funderar på om jag skall klippa bort den yttre halva maskan innan jag fortsätter. Måhända passar det inte att sticka klippmaskorna (2 aviga, 1 rät, 2 aviga) när man skall göra på detta sätt.

Tummar på plats

Nu är tummarna på de norskinspirerade tvåändsstickade vantarna på plats. Det var lite knöligare än jag trodde att få ihop mönsterpassningen med själva vanten.

Vantarna skall, enligt norsk tradition, användas med avigsidan ut.

Varvbytet ger en spännade effekt, färgen blir olika på de båda vantarna då jag började med olika färger (så att tummarna skulle bli lika).

Har blockat vantarna men är ännu inte klar, nu skall det sys napp (se min provlapp här), allt enligt norsk tradition. Vill du veta mer om norsk tvåändsstickning hittar du det i boken Tveband: jakten på en strikketradisjon.