Jag har stickat färdigt min ärmlösa White mountains light och jag är så nöjd.
Förutom att färgen är underbar, modellen bra konstruerad med snygg ärmlösning, stickningen rolig så känns det som ett användbart plagg.
Toppen är perfekt på kvällspromenaden i sensommaren med en något ovillig hund. Jag är så nöjd! Risken är att jag stickar fler.
Jag valde förresten att sticka nederkanten i dubbelt garn (precis som halskanten), att dela mudden i sidsömmen och att sticka den lite längre bak.
Att vistas utomhus i regn med glasögon är en dålig kombination, så jag bestämde mej för att testa keps (det är käre makens lösning) då vi skall vandra på semestern och risken för regn är överhängande.
Då jag inte tycker mej vara en kepsmänniska blev detta resultatet av min lite snåla investering (men en av få kepsar som satt hyggligt skönt), den påbroderade texten var kanske inte det jag önskade mest.
Efter lite rotande i skåpen hittade jag ett påbörjat påsömsbroderi, tror planen var ett armband. Tror det påbörjades i Dala-Floda på kurs med Anna-Karin Jobs Arnberg.
Limmade, efter tips från en god vän, helt sonika broderiet på kepsen (kepstyget är stadigt och fint och troligen ganska svårbroderat).
Känner mej riktigt nöjd med 2 färdiga projekt i ett, eller i alla fall ett liggande broderiprojekt färre och en snyggare keps.
Det blev bättre än förväntat och jag är färdig för utomhusvistelse i lättare regn med glasögonen på. Får se om jag blir en kepsmänniska efter detta.
Juihälen i @ratochavig66´s utmaning #12hälarpåettår.
Hällapp med kilen under foten, jag valde den med dubbla kilar.. När jag provat mina sockor känner jag ingen större skillnad och de ser ganska lika ut rent utrymmesmässigt.
Jag är mest nöjd med färgerna, gillar båda garnerna (läs mer här) och de trivdes utmärkt ihop.
Electra var väl inte så imponerad.
tror mest hon undrade över när hon skulle få gå hem igen.
Söt är hon i alla fall.
Firar in semestern med min nystickade T-shirt Vågor.
Det har verkligen gått upp och ner i processen,
det är kanske jag är desto mer nöjd med resultatet.
Jag utgick ju från en härva garn jag fått av vännen Katarina på Väv och mix i byn och planerade att använda restgarner till resten, så blev det inte, det blev ett restgarnsprojekt utan nästan några rester.
Det blå garnet från Fingerborg lyfter verkligen färgerna på resten.
Är så nöjd med mönstret på oket där man bara stickar med en färg i taget.
Är så glad över att muddarna, som inte innehåller speciellt många aviga, inte krullar sig efter tvätt (hoppas de håller sig så) vilket de gjorde efter avmaskningen. Är sugen på att använda detta mönster i nästa ok. Nu känns det skönt med semester!
Det känns nästan lite absurt att det tagit 8 år att sticka ett par vantar.
Det var inte mycket kvar när sommaren började,
och det märks att det tagit tid för vantarna ser lite olika ut. Gjorde ett par extra stygn i tumgreppet för att vantarna skulle se mer lika ut just där, det blev inte perfekt, men fler stygn blev klumpigt.
Jag har tvåändsstickat hela vanten, så var inte det original min kompis släkting stickat och inte heller moravantarna (som det finns beskrivning på.
Jag tycker nästan att handflatan är vackrast, men så gillar jag småmönstrat.
Tummen ser ut att sitta lite konstigt, men när vanten är på sitter den perfekt.
Är så nöjd med mina vantar,
är så nöjd med att detta projekt äntligen är i mål.
Det är 3:e vantsommaren jag stickar på det, så nu var det dags att få stryka det från listan, som årets 4:e färdiga projekt.
