Etikett: sticka Konstepedemin

Projektet som inte fanns

När jag tömde projektpåsen efter att ha stickat färdigt Konstepedemikoftan hittade jag ännu ett påbörjat projekt, en halskrage jag tydligen påbörjade på inspirationshelgen, den hade jag helt glömt bort.

Jag kan se på min anteckningar att jag hade en plan att sticka ett mönster inspirerat av detta fantastiska tegelarbete.

Istället för att repa upp, fortsätter jag istället att sticka det påbörjade tegelmönstret (en del av det mönster jag skissat upp), tycker att det blir jättefint och jag älskar ju tegel. Jag har bara dessa 2 nystan (2 provnystan jag fått för några år sedan) och de kommer inte att räcka runt halsen så jag får hitta på något…just njuter jaga bara av att sticka tegel.

Min lösning

Hur jag än nåltovade (från rätsidan) utmed framkanterna på min Konstepedemikofta fick jag inte kanten att fästa (det kan vara så att jag inte är tillräckligt ihärdig, att nålarna sär utslitna eller så är det något skumt med garnet), så jag klippte bort det yttersta ”skrufset” så att jag fick en ren kant. Jag har faktiskt stickat en liten provlapp som jag planerar lägga med när jag tvättar, skall bli spännande att se vad som händer med den.

Sedan plockade jag upp maskor med ett betydligt tunnare garn än vad jag stickat koftan i, och stickade infodringar. Det är inte första gången jag gör på detta sätt och jag tycker att resultatet blir bra (även om jag är väldigt förtjust i fina band).

Jag gillar förresten att använda Säkerhetsnålar när jag nålar i stickat.

Är i alla fall mycket nöjd med min kofta även om den inte blev som jag trodde när jag satt på kursen och planerade, jag hade inte de färger i stashen hemma som jag trodde och planen var att det koftan skulle stickas utan garninköp. Nu blev det garninköp till slut i alla fall, men lite kompletteringar brukar det bli i de flesta restgarnsprojekt.

Är så nöjd med mönstret på oket som jag gjorde med inspiration av tegelhuset vi satt i på kursen, och lite stolt över min lösning med de förkortade varven (syns ännu bättre här).

När vi var ute och fotade igår var det verkligen råkallt, men jag vill ändå skryta med mina fina infodringar.

Och jag kan fylla i 6:e rutan på min UFOMake2024.

Har jag gjort fel?

Garnet kom (jag köpte givetvis (lyckligtsvis? jag bara älskar ju färgen) onödigt mycket) och kroppen på Konstepedemikoftan är färdigstickad.

Okets form såg lite konstig ut före tvätt, men som jag gissade (innerligt hoppades) ordnade det till sig efter tvätt. ”Problemet” var att jag stickat mönstret i oket med både räta och aviga maskor som drog ihop arbetet något, dessutom händer det mycket med Järbos Svenskull när man tvättar den.

Bestämde mej för att nåltova klippmaskorna, det har jag inte gjort förut. Det tog lite tid innan jag hittade mina tovningsnålar som inköptes till något julpyssel när barnen var betydligt mindre än de är idag (den som spar hon har).

Sedan var det bara att klippa.

Och sticka framkanter, hade inte behövt skaffa mer av det mörka garnet…jag fick faktiskt flera meter över, lagom till att sy i knappar med.

MEN, jag funderar på om jag var lite för lat när jag nåltovade klippmaskorna, detta känns sådär.

Har börjat nåltova ner klippmaskorna mot framstyckena (köpte ett litet handtag till nålarna för att få mer effekt), men jag funderar på om jag skall klippa bort den yttre halva maskan innan jag fortsätter. Måhända passar det inte att sticka klippmaskorna (2 aviga, 1 rät, 2 aviga) när man skall göra på detta sätt.

Sjukt projekt

Jag kände mej så nöjd med att äntligen ha tagit tag i Konstepedemikoftan.

Projektet hade blivit liggande då jag trodde att oket inte satt ok, men efter att ha provat ordentligt så var det faktiskt helt ok. Det kändes så bra, jag stickade glatt vidare på kroppen till mitt ena nystan tog slut, delade sedan nystan 2 i 2 delar (en till varje ärm) och stickade en bra bit på ena ärmen, men ärmen blev verkligen alldeles för vid.

Kroppen var (om jag skall vara ärlig) också lite vid så igår repade jag upp upp till ärmhålen och tog bort ett antal maskor under ärmen (där jag lagt upp ganska många maskor). Är ganska säker på att det kommer att bli bra och att det något minskade maskantalet i kroppen funkar även det. Trots det minskade maskantalet är jag är i princip säker på att rabarbersaftsgarnet tyvärr inte räcker ner till mudden (som jag planerar skall bli svart).

Jag funderar på vad jag skall hitta på, så har du någon kul idé eller lite rabarbersaftsfärgad Jäbo Svensk ull av detta parti som du vill bli av med så kan det finna ett bra hem i denna kofta. Jag vet att bilden är något oskarp, men kameran vägrade att fokusera på annat än garnet.