Sommartröja

Min Austasjöen blev en riktig sommartröja.

Färgerna gör att den passar perfekt över somrigaste klänningen. Det svenska sommarvädret är ju inte alltid att lita på.

Den är ju dessutom ganska tunn.

Även om det inte framgår av bilderna klämde jag in några förkortade varv nertill bak för att slippa glipa när jag använder tröjan till byxor (är lite känslig mot det). Resåren fick jag sticka 2 gånger. Glöm aldrig att kolla vilken resår du gjort i halsen och på ärmmuddarna när du skall göra resåren nertill om du har kort minne (det går så mycket snabbare än att sticka resåren två gånger och är betydligt roligare), får vara glad över att jag inte hann fästa tråden första gången. Jag hoppade över mönstret nertill på ärmarna, planen är att göra lösa muddar längre fram.

Lugnande stickning

När jag är ur form stickar jag gärna sockor, det känns tryggt och lugnt. Litet och pretentionslöst projekt som alltid blir något användbart oavsett hur resultatet blir. Eftersom jag alltid har en sockfot i handväskan brukar det ligga en, eller flera sockfötter som bara väntar på att få ett skaft av något slag, så även nu.

Flerfärgsstickning är alltid roligt, ofta stickar jag små och lättmemorerade mönster, här har jag istället valt att göra precis tvärt om och har ritat ett organiskt mönster.

Mönstret tar hela hjärnan i anspråk vilket gör att den inte kan fundera på annat utan håller sej helt lugn och fokuserad, verkligen jättebra.

Mönstret är faktiskt ändå inte särskilt svårstickat då varje strumpsticka får en rapport, och hamnar någon maska lite fel är det ingen som ser. Dessutom drar de små muscherna blicken till sej, om man nu gillar muscher.

Det är så spännande att se hur olika mönstret blir på de båda sockorna då garnet  Wunderkleks har långa och varierande rapporter. Som syskon, lika med olika. Nu måste jag sticka ett par med mönster i ett enfärgat garn, bara för att få se skillnaden.

Ullen vi ärvde 8

Det är som julafton varje gång paketen från Tant Kofta med ullen vi ärvde dimper ner i brevlådan (eller snarare får avhämtas på ett av södermalms utlämningsställen, vilket av dem är lite olika).

Denna gång handlade det om ull i från Åsenfåret. En ullock, en härva med tunt, 2-trådigt och mjukt garn som är tänkt till en sjal med en liten fin gul accent. Samtidigt som jag har lite dåligt samvete för att jag inte hinner sticka i takt med att paketen kommer njuter jag av mina vackra härvor och ullockar.

Det går faktiskt framåt

Det blir nog bra med det vita i alla fall.

Bara jag bestämt mej gick det ganska fort att sticka klart det vita på kroppen, nederkanten är bara kul. Testade en för mej ny uppläggning som jag sprang förbi på instagram, den blev lite stum så jag fick öka på stickstorleken. Har påbörjat ena ärmen och känner mej faktiskt ganska nöjd, så långt.

Bra eller dåligt, det är frågan

Har mest ägnat de sista dagarna till att backa i mina stickprojekt, det känns verkligen som om jag stickar längst in i det mörkaste hörnet av stickkorgen.

Någon stans där i djupet hittade jag min Twist and shout och har, inspirerad av Makeri 14’s flät-KAL, tagit tag i den och stickat klart nedermudden. Det blev en superlång mudd i vriden resår som jag sedan vikt dubbel och stickat upp mot avigsidan.

Är verkligen inte helt säker på om detta var det bästa valet på mudd, men jag stickar ärmar innan jag tar beslut i frågan.