Har flera flerfärgsprojekt på gång så jag kände att jag behöver något enkelt och enfärgat (alla ursäkter är bra) att sticka.
Plockade fram ett tunt rosa ullgarn (mycket likt Isagers Tvinni) som jag köpte på en härlig stickresa i Danmark för många år sedan. Garnet låg i en reakorg för att det var felfärgat och flammigt, härvorna var dock inte fulla så det räcker inte till en tröja…men en slipover kan det bli tillsammans med en betydligt mer rosa Tilia. Jag tycker att det blir så snyggt när man blandar två garner av liknande färg men helt olika ton.
Det ser ganska konstigt ut i början.
Men det tar inte lång tid innan det blir runt, runt, runt.
Ännu ett sockpar i det vackra garnet
Jag har alltid en sockstickning liggande i handväskan, i dagens läge blir det inte så mycket stickat på dem då jag mest är hemma. Dessa har legat där sedan första paret i Tant koftas helsvenska sockgarn blev färdiga, men ett varv här och ett varv där så är de plötsligt färdiga.
En del tycker att det är onödigt att blocka sockor, och jag kan väl egentligen hålla med (rent tekniskt).
Samtidigt är det en sådan njutning att se hur mycket vackrare maskorna blir efteråt.
Samma sak händer väl egentligen när man tar sockorna på (men vem vill prova fuktiga sockor?), i alla fall om man stickar tighta sockor som jag gör.
Jag vill ha en socka som sitter tätt om foten.
Som oftast har jag utgått från beskrivningen till Eva, här har jag lagt till en liten resår då jag tyckte att garnets glans blev extra tydlig i strukturen från sockan Filippa som jag stickade i garnet. På rekommendation av Tant kofta har jag valt en lite tunnare sticka (2,25).
Projekt med färgfunderingar
Från första gången jag såg Yell blev jag sugen på att sticka den, men blev lite osäker på själva modellen. På Fårfesten i kil fick jag prova en kofta av samma modell hos 60 garner nord, och den satt perfekt.
Väl hemkommen plockade jag bland mina garner fram nystan i nästan samma färger som ingår i beskrivningen, men kände mej inte helt övertygad av färgvalet.
Sedan har jag plockat om och bytt färger hur många gånger som helst, har tom ritat upp mönstret i excel för att testa färgkombinationer utan att hitta helt rätt.
Till slut valde jag ut ett antal färger som jag lade i min stickkorg, nu väljer jag färger bård efter bård.
Ibland får jag rusa till garnskåpet för att hämta ännu en färg. En lite ovan taktik, men jag kom i alla fall igång, får hoppas att resultat blir bra ändå.
Kamouflageklädd
Vi var på väg för att göra något helt annat när vi passerade denna passande vägg:
Jag brukar inte bära kamouflagekläder, men helt plötsligt blev det bara så,
i en miljö där det inte alls var planerat.
Fotade även tröjan i en helt annan miljö (på andra sidan vägen).
Är i alla fall riktigt nöjd med min Lady Fingers sweater fast det var trögt på slutet.
Har stickat i garn från skåpet, det mesta är bara småsnuttar och rester från annat, 2-trådiga garner från Kampes, Ullcentrum, Ullspinneriet i Ödeshög, Gästrike och lite annat i samma grovlek.
Spännande teknik
Magiska ränder är en teknik jag inte kan låta bli att fascineras av, det känns verkligen som trolleri.
Hittade ett par nästan färdiga muddar som kändes perfekta att sticka klart.
Denna gång är det en lite mer avancerad variant än det jag stickat tidigare, det gäller att följa diagrammet noga.
Stickar man rätt blir det varken enkla ränder eller prickar på den andra sidan, när man vänder mudden ut och in syns det kors på insidan.
Vill du också testa att sticka magiska ränder finns det flera olika lätta muddar att börja med (5 olika Magica), eller så hoppar du på mudden Magors (MAGiska kORS) direkt, beskrivningen finns på Ravelry: