Näverflätning

Söndagen gick i nävrets tecken.

Ambitionen var hög, att fläta var sin väska, och då inte en liten väska, som kanske varit mer rimligt på en dag (i alla fall för oss nybörjare), utan en lite större väska. Skall erkänna att jag flätat en burk tidigare, på internationella slöjddagen, men det var inte i näver.

Att fläta näver var så roligt. Det var en hel del att hålla ordning på och vissa partier var kluriga att förstå medan var andra mycket mer fysiskt ansträngande än jag trodde innan.

När vi lyckligt tyckte att vi var klara, började den, inte så svåra, men jobbigaste biten.

Jag är så stolt över att jag fick ihop detta fågelbo,

till en nästanfärdig väska.

Mest imponerad är jag av vår lärare Yukaris (@minfavorit_ykr) tålamod med oss ibland väldigt frustrerade elever. Tack vare henne flätade vi alla färdiga eller nästanfärdiga väskor på en dag, säkert mycket beroende på att vi började med färdigskurna näverremsor (som hon skurit för hand!). Trots att händerna idag är trötta är jag otroligt sugen på mer näverflätning, problemet är bara att få tag på näver.

Ovanligt liten

Jag brukar ju sticka stora sjalar, nästan som filtar, som jag gillar att svepa in mej i.

Just nu är det populärt med små och smala sjalar, så jag tänkte att jag måste prova.

Även om jag tycker att min Viggfi med viggmönster är liten, är den betydligt större än många av de populäraste småsjalarna, men dit har jag inte kommit än.

Vill man kan man givetvis göra Viggfi mindre och sticka den i ett tunnare lyxigare garn. Det tål att tänkas på, men jag övar med min nya sjal först.

Som vädret är nu kompletterar jag gärna med mössan Viggli och muddarna Vigg (som jag bär utanpå handskarna, allt för att hålla mej varm. Jag tänker inte att frysa in våren om jag inte måste.

Vill du sticka dej en Viggfi eller något annat matchande med viggmönster lämnar jag 20% rabatt på alla mina beskrivningar med viggmönster (till och med måndag 8/5) om du använder koden VIGG när du checkar ut ur kassan. Mycket sticknöje!

Smalrandigt

Efter ett par månader i handväskan har det blivit ett par sockor, startade i början av mars.

Har stickat på bussen, fik och lite här och var.

Helt plötsligt är de klara, utan någon ansträngning alls.

Dessutom stickade i restgarn, rester från sockorna Lovely (och det blev faktiskt över 10 gram över).

Som vanligt har jag utgått från sockan Eva, stickad från tån med kil och förstärkt hällapp, en beskrivning som jag numer kan utantill, det känns så tryggt och vilsamt.

2 ärmar!

Williamsburg har faktiskt fått 2 ärmar och ganska lika tror jag att de är. Just nu är jag ganska less på att sticka flerfärgsmönster med flätor och 5 trådar samtidigt (varav flera luddiga), kanske inte så krångligt men flera aningar trassligt och tålamodsprövande.

Trodde att kroppen skulle bli en enkel resa, men inte, det strulade redan i starten. För att slippa volangeffekt efter flätorna minskade jag maskantalet i samband med de sista flätvarven (avslutade dessutom flätorna på ett annat sätt än vad som föreslogs i beskrivningen), men döm om min förvåning, när jag fortsatte sticka med bottenfärgen så blev maskorna synbart mindre, det såg verkligen jättekonstigt ut (ännu konstigare i verkligheten än på bild). Jag skyller på garnet, det är samma garn som jag stickade Column i, tröjan blev underbar att ha på (och välanvänd), men under användning så har tröjan dragit ihop sej närmare 10 cm på längden, jätteskumt.

Williamsburg höll i detta läge på att hamna underst i stickkorgen, men jag är ju lite enveten. Efter att har stickat om med många olika stickor (och även testat att öka maskantalet igen) stickar jag nu på stickor 7 mm och har lagt till en tråd mohair så att även bottenfärgen stickas med 3 trådar. Det har verkligen inte varit lätt att byta ut originalgarnet från beskrivningen.

7 mm är verkligen inte min favoritsticka så det blir bara några varv i taget, men det går i alla fall framåt.

Colour your stars socks

Äntligen något färdigt, det känns som det var ett tag sedan sist.

Det var ju inte så mycket kvar på Colour my stars socks när jag kom hem från irlandsresan, så det var bara att ta tag i det sista. Roar mej som vanligt att fotografera före och efter blockning, älskar att studera skillnaden.

Vi har ju haft en, av många orsaker, lite vinglig resa från start till mål med många störande moment,

så jag är faktiskt riktigt stolt över att de blev färdigstickade fast det tog över 1 månad.

Kanske kändes det lite extra tungt då jag precis stickat Follow your stars socks, de är ju ganska lika (men ändå inte).

Det var i alla fall så värt det, sockorna blev så vackra och jag är så glad över att jag bytte mönsterfärgen till Fingerborgs Favorit i färgen svalka, det blev verkligen perfekt med norrskensstjärnor.

Här är min stjärnfamilj, får se vad Christine ställer till härnäst, jag hoppas på mössa (har provat en prototyp som var ”min”).