Båda paren klara

Är riktigt stolt över att fått detta projekt ur stickkorgen, mina ensamma sockan Luddan har legat allt för länge.

Enda anledningen till att de blivit liggande är väl att jag inte använder raggisar så mycket, jag använder mest tunnare sockor, men nu kanske det blir ändring på det.

Klappar mej själv på axeln genom att fylla 2 rutor på min UFOMake2024, funderade på om de skulle få dela ruta men man måste ju vara snäll mot sig själv. Redan 5 rutor fyllda och det är fortfarande januari!

Andra försöket gick bättre

Andra försöket gick betydligt bättre än det första, ytterligare 10 maskor fick jag lägga upp.

Som jag misstänkte Räckte inte det fina handfärgade garnet (som jag tror tant kofta färgat) så jag fick spä ut med lite arwetta bakom uppviket och lite handfärgat från Honse i toppen.

Efter tvätt gav jag mössan en lätt uppborstning (på det slätstickade partiet) med en mohairborste från Shyssta Nystan, skillnaden syns tom på bild.

Mössan fick verkligen en fluffgloria.

Jag känner mej lite som en rosa vätt.

Varmt och skönt är det i alla fall,

även om mössan har en liten tendens att glida upp från örat när jag promenerat en stund, men jag tror att det ordnar upp sej när jag använt den ett tag.

Om inte annat får jag blocka ut den lite.

Nya tag

Kom på att jag har ett helt gäng ofärdiga vantar, och det är ju små lätta projekt.

Stack ner handen bland de projekt som inte blev färdiga under förra årets vantsommar och fångade upp dessa tvåändsstickade vantar med norsk inspiration (de var tom med på vantsommar 2022). Funderar på om jag kanske tjuvstartat min vantsommar 2024 ;-), men det är verkligen inte somrigt ute.

Det tog lite tid att komma på vilket håll jag skulle sno garnet (på dessa vantar snor man som vanligt vartannat varv och tvärt om vartannat), men sedan var det ju inte så mycket stickning innan de var klara.

För säkerhets skull vände jag på vantarna för att kontrollera att jag stickat rätt hela vägen innan jag sydde ihop toppen. Det är denna sida som sedan skall bli rätsida.

Nu är vantarna ihopsydda i toppen och klara för tummar. Tjo!

Bredare Sussie

I min jakt på lätta projekt att sticka (mina tröjprojekt är fortfarande för tunga för armen) plockade jag fram min lite bredare variant av Sussie som jag påbörjade på Syfestivalen i höstas.

Den är stickad på samma sätt som smala Sussie med den skillnad att jag har fortsatt att öka till jag har 7 hjärtresårflätor istället för 3 vilket gör att den får lite mer halsduksbredd. Jag gillar verkligen denna teknik, det blir så vackert.

Jag stickar i 1 tråd Filcolana Alva och 1 tråd Filcolana Saga tillsammans. Började med 1 tråd vit Saga och en marsipanfärgad Alva, när Alva (som är kortare) tog slut bytte jag den tråden till en ljusgrå Alva. Då halsduken är ganska smal (för att vara halsduk) tänker jag att den skall bli ganska lång istället, så jag stickar på….